Nu har första malmtåget med den högre axellasten 32,5 ton lämnat Kiruna mot Narvik. Efter att Malmbanan förstärkts inleds nu testkörningar med tåg som kan ta tio procent mer last. För ett malmtåg innebär det 680 ton extra malm. 32,5 tons axellast är högst i Europa, den vanligaste axellasten i Sverige är 25 ton, medan Malmbanan nu successivt graderas upp från 30 ton.
Testtåget har 68 vagnar, lika många som ett vanligt malmtåg. Med en axellast på 32,5 kan varje vagn med fyra axlar ta ytterligare 10 ton malm. Det första testtåget väger 8731 ton inklusive de två IORE-loken, som för övrigt är världens starkaste. Varje dygn avgår tio malmtåg mot Narvik. Kapacitetsförstärkning motsvarar alltså nästan ett extra malmtåg per dygn. Testerna genomförs i samråd mellan Trafikverket, BaneNor och LKAB. Till att börja med körs ett testtåg per dygn.
Projektet inleddes 2016 med utredning av sträckan Kiruna-Narvik. Trafikverket har bedömt tillståndet för alla 53 broar på den nästan 13 mil långa sträckan mellan Kiruna och Riksgränsen. Därefter har bärighetsberäkningar gjorts för att säkerställa att alla broar klarar den tyngre axellasten. På liknande sätt har banans stabilitet utretts. Arbetet har innehållit bedömningar och riskinventeringar på plats. Även signalsystem och elsystem har anpassats för de tyngre tågen. Arbetet med att förstärka banvallar och bergbroar genomfördes under barmarksperioden 2018. Bane Nor har gjort motsvarande anpassningar på Ofotsbanan, den norska delen av Malmbanan.
Sedan 2017 har Malmbanan den högre axellasten också på den 21 mil långa sträckan mellan Vitåfors (Koskullskulle) och Luleå. Den högre axellasten kommer att införas gradvis, och en fortsatt utredning och förstärkning av banan behövs för att alla malmtåg på sträckan ska kunna köra med 32,5 tons axellast. Bland annat behöver spår och växlar bytas.