Resor med hyperloop kan bli möjliga redan på 2020-talet

Om planerna går i lås kan hyperloop-system i Italien och Kanada vara klara före år 2030. Illustration: Eurotube

Hyperloop är inte längre en framtidsvision. Flera nationella projekt med uppbackning av statliga pengar är på gång. I Europa ligger Italien och Nederländerna i startgroparna. Och redan på 2020-talet kan de första passagerarna ta plats i en podd och resa med en hastighet på över 700 kilometer i timmen.

–  ­Vi borde definitivt titta närmare på det här i Sverige. Efterfrågan på transporter ökar och kapacitetstaket har nåtts på många områden, sa Thomas Dahlgren, ordförande i den ideella föreningen Hyperloop Sweden vid en föreläsning på Elmia Nordic Rail.

Italien är kanske det land i Europa som satsar mest pengar på att bygga ett hyperloopsystem. Italienska regeringen har avsatt 800 miljoner Euro, ungefär 9 miljarder kronor för att få i gång den första investeringen. Den aktuella sträckan för bygget är 34 kilometer och går mellan Padua och fastlandssidan av Venedig.

– Ambitionen var att få i gång anläggningen till vinter-OS 2026. Nu har man blivit lite mer ödmjuk och sagt att vi är glada om vi får fram den till 2028. Och ytterligare finansiering krävs, sa Thomas Dahlgren.

bild
Thomas Dahlgren, ordförande i den ideella föreningen Hyperloop Sweden föreläste på Elmia Nordic Rail. Han tror att hyperloop kan vara något för Sverige på sikt. FOTO: Anders Carlsson

I Nederländerna har en hyperloopförbindelse planerats för sträckan Rotterdam-Amsterdam. Rören var tänkta för frakt och skulle därför få en mindre dimension än rör för passagerartrafik. Tanken var att hyperloopen skulle vara i gång 2029.

EU-kommissionen har satsat 15 miljoner Euro för att komma vidare med projektet. EU sponsrar projektet för att komma till rätta med CO2-utsläppen. En hyperloop beräknas exempelvis ha en energiförbrukning per passagerarkilometer som är 10 procent av vad flyget behöver.

– Men nu har projektörerna tänkt om. Man vill i stället bygga för en kombination av passagerare och frakt. Projektet planeras i samarbete med det nederländska ministeriet för infrastruktur och vattenförvaltning, sa Thomas Dahlgren.

Tanken är att Europa ska få en gemensam standard för hyperloop-systemen. Standarden håller för närvarande på att utvecklas i Europa och testas på The European Hyperloop Centers (EHC) anläggning i Groningen.

Ett av de första projekt som verkligen kan stå klart före 2030 finns i Kanada. Det handlar dock om en väldigt kort sträcka på en längre distans som är planerad. Den tänkta sträckningen för huvudprojektet är 260 kilometer lång och går mellan städerna Calgary och Edmonton. Byggstart var satt till 2027.

– Men den senaste uppgiften är att starta 2025 och bygga en kortare sträcka från flygplatsen i Edmonton till stadens centralstation. Den ska vara färdig tre år senare är det tänkt. Projektörerna räknar med att frakt står för 60 procent- och passagerartrafik för 40 procent av intäkterna.

– Och man säger att det här projektet blir avskrivet på 20 år, sa Thomas Dahlgren.

Hyperloopbyggen är också på gång i Kina och Sydkorea, där det kinesiska, med en sträckning på 145 kilometer, beräknas vara i drift 2035.

Hyperloopens poddar (vagnar) färdas i nära vacuum och svävar magnetiskt ovanför rälsen Ljud kan inte färdas i vacuum vilket reducerar bullret från anläggningarna.

Text: Anders Carlsson