Hisingsbron har lyfts och avväxlats som en del av Västlänkens tunnelbygge. Bron vilar nu direkt på tunneltaket utan tillfälliga brostöd. Arbetet genomfördes utan att påverka trafiken.
När Hisingsbron byggdes 2021 hade Västlänkens tunnel inte dragits under bron. För att möjliggöra tunnelbygget utan att störa trafik eller stabilitet, konstruerades tillfälliga brostöd. Stöden vilade på sexton betongfyllda stålpålar, vardera 68 meter långa. Med brostöden på plats kunde tunneln grävas och gjutas omkring pålarna.
För att göra plats för framtida tågtrafik behövde pålarna avlägsnas. Eftersom de bar upp bron krävdes en omfördelning av belastningen till tunneltaket. Arbetet genomfördes för att förhindra rörelser i bron eller marken.
– Att genomföra en avväxling av denna storlek och komplexitet är unikt i Sverige. Vi inledde projekteringsarbetet redan 2021 och har samarbetat med broförvaltare, geotekniker, mätningsingenjörer och experter på tunga lyft, säger Per Fahlman, produktionsledare för deletapp Centralen.
Hisingsbron lyftes kontrollerat för att flytta vikten från de tillfälliga brostöden till Västlänkens tunneltak. Arbetet möjliggjorde fortsatt tunnelbygge.
– Vi är stolta och glada över att arbetet har gått enligt plan. Det är tack vare noggrant förarbete och ett nära samarbete mellan alla involverade parter. Avväxlingen av Hisingsbron är en stor milstolpe för Västlänken och ett viktigt steg mot att öppna station Centralen för trafik i december 2026, fortsätter Per Fahlman.
Lyftet genomfördes stegvis
För att möjliggöra kapningen av de tunga stålpålarna behövde Hisingsbron lyftas. Under brostöden placerades 24 hydrauliska domkrafter, tolv under varje. För att säkerställa stabilitet monterades stålbalkar som extra säkerhet.
Ett provlyft genomfördes för att testa stabiliteten innan det slutgiltiga lyftet. Trycket fördelades jämnt genom att bron lyftes stegvis. Totalt tog processen fyra timmar.
– Lyftet gick bra och kunde genomföras utan att störa trafiken. Trots att bron endast lyftes två millimeter var vikten som hanterades enorm – 480 ton per brostöd, totalt nästan 1000 ton, säger Per Fahlman.
Noggranna mätningar och justeringar
För att minimera markrörelser under arbetet fick bron maximalt röra sig 20 millimeter för att undvika skador på brolager och spårvagnsspår.
– Att bygga i lera innebär alltid en utmaning, eftersom marken är känslig för förändringar i belastning och vattenförhållanden, fortsätter Per Fahlman. Små variationer i grundvattennivån kan orsaka rörelser i konstruktionen, vilket vi noggrant behövde kontrollera och hantera.
När bron vilade på domkrafterna och säkerhetspallningen kapades de betongfyllda stålpålarna. Varje del som avlägsnades vägde mellan tre och fem ton.
Mätningar visade att bron behövde finjusteras för att uppnå en horisontell broyta. Ett av brostöden sänktes 19 millimeter och det andra 17 millimeter.
Bron permanent fastgjuten
Efter att vikten flyttats till tunneltaket genomfördes den permanenta fastgjutningen. Betong pumpades genom hål i brostöden och fyllde utrymmet mellan tunneltaket och bron. När betongen härdat togs domkrafterna bort och det sista gjutningsarbetet slutfördes.
Hisingsbron vilar nu stabilt på tunneltaket. Arbetet med Västlänken fortsätter och station Centralen planeras att öppnas för trafik i december 2026. Stationen byggs med två perronger och fyra järnvägsspår och kommer att ligga norr om den befintliga centralstationen. Den nya stationen förväntas öka kapaciteten för tågtrafiken vid Göteborgs centralstation.
Källa: Trafikverket