En ny rapport visar tre framtida scenarion för den finländska Kasköbanan. Om banan läggs ned skulle samhället gå miste om tiotals årsverken och miljontals euro.
Enligt senaste uppgifter kommer underhållet av järnvägen mellan Kaskö och Seinäjoki i Finland att fortsätta till slutet av 2022. Kasköbanan har varit hotad i flera år men fått uppskov ett par år i taget.
Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har utvärderat de ekonomiska följderna som en stängning av Kasköbanan kunde ha för regionen.
Enligt utredningen skulle regionen kring banan gå miste om 40 årsverken och sex miljoner euro om banavsnittet läggs ned.
- En nedläggning av banan skulle ha negativa följder för ekonomin och sysselsättningen i regionen och följderna skulle avspeglas i flera olika branscher, säger forskaren Susanna Kujala till nyhetssajten Svenska Yle.
I utredningen har man utgått från tre olika framtida scenarion inom en tio års period. En där banan läggs ned, en med en realistisk utveckling och en med en mer optimistisk syn på trafikmängderna på banan.
Och skillnaderna mellan de olika scenarierna är markanta.
- Mellan de olika scenarierna är de ekonomiska skillnaderna som mest 30 miljoner euro och i fråga om sysselsättning talar vi om en skillnad i 140 årsverken, konstaterar Kujala.
Enligt det realistiska scenariot skulle godsmängderna ligga på ungefär 443 000 ton per år, vilket skulle medföra en tillväxt på 12 miljoner euro och en ökning i sysselsättningen med 60 årsverken i regionerna kring banan.
- Jag skulle säga att vi är redan där och vi är kanske lite mera på väg mot den optimistiska utvecklingen. Målsättningarna är kanske högt ställda, men de är inte så orealistiska heller, säger Patrik Hellman som är vd i Kaskö hamn samt viceordförande i Södra Österbottens järnvägsförening.
Enligt Hellman kommer man senast i början av nästa år ha uppnått en trafik som motsvarar 300 000 ton på årsbasis på banan. Det innebär att man skulle komma bort från klassificeringen för ett lågtrafikerat järnvägsavsnitt.
Lastplatsen i Östermark som togs i bruk i höstas är en viktig del av att godsmängderna ökat.
Det tredje scenariot i rapporten är en optimistisk utveckling. Då skulle godsmängderna ligga på 839 000 ton i året, vilket skulle medföra en ökning på 24 miljoner euro i bruttoregionalprodukt och 100 årsverken.
Då är man uppe i samma siffror man hade under koncernen Metsä-Botnias tid i Kaskö.
- Det är inte alls omöjligt utan Metsä-Botnia. Vi har en fabrik här och trafiken ökar och utvecklas. Det finns alla möjligheter att öka om vi kan hålla banan i trafikerbart skick och också reparera vissa avsnitt och kanske också till och med grundrenovera hela banan.
En grundrenovering av banan har beräknats kosta kring 120 miljoner euro. Utvecklingen på banan har fått de som engagerat sig i banan att drömma stort.
- Vi funderade ifall det är viktigare att grundrenovera vissa platser eller ska man gå in för att grundrenovera hela banan och till och med elektrifiera den, säger Hellman.
- Diskussionerna börjar luta mot det att vi ska sikta högre än att bara reparera de värst utsatta ställena. Vi kanske måste sikta på att grundrenovera hela banan, men det här är någonting som vi bara bollar med.
I och med de ökade trafikmängderna och Ruralias rapport hoppas Hellman att Kasköbanans framtid nu är tryggad.
- Jag kan inte svara för Trafikledsverket, men är det ett led i den positiva trend som vi har. Jag hoppas och tror att de också inser att det finns ett behov för den här banan.
- Det är ett infrastrukturellt kapitaltillskott som vi inte får förlora. Förlorar vi det så kommer det inte tillbaka. Om banan åtgärdas så tror jag att vi kan ha en helt annan utveckling här och jobben kan till och mera vara mycket fler i och med bieffekter, berättar Patrik Hellman, vd i Kaskö hamn för Svenska Yle.
