Utredningen om framtidens yrkeshögskola har lämnats till regeringen. Mälardalsrådet välkomnar flera av förslagen i utredningen som viktiga pusselbitar i kompetensförsörjningens helhetsbild, framför allt inom de viktiga samhällsbyggnadsyrkena. Samtidigt efterfrågar Mälardalsrådet en tydligare statlig finansiering av lärmiljöer för investeringstunga utbildningar.
– Kompetensförsörjningen är en av vår tids ödesfrågor och YH fyller en viktig funktion i utbildningssystemet. Vi välkomnar flera av utredningens slutsatser och förstår inriktningen mot flexibilitet och decentralisering. Men samtidigt behövs det statlig finansiering av lärmiljöer eftersom investeringstunga utbildningar har särskilda förutsättningar. Ett exempel är järnvägsutbildningar där tillgång till tekniska övningsanläggningar är en avgörande faktor, säger Irén Lejegren, ordförande En Bättre Matchning, Mälardalsrådets samarbete för strategisk kompetensförsörjning.
Syftet med utredningen har varit att förtydliga och utveckla yrkeshögskolans roll i utbildningssystemet. Inom samhällsviktiga utbildningar konstateras att det saknas en långsiktig hållbar finansiering av flera utbildningsmiljöer, bland annat för att bedriva järnvägsutbildningar. Exempel från Trafikverkets skola framhålls, där nivån för ersättning för att bedriva järnvägsutbildningarna inte täcker övningsanläggningarnas kostnader. Ersättningsnivån är något som även Mälardalsrådet har framhållit som en flaskhals för järnvägens kompetensförsörjning.
Utredningen föreslår även en ny utredning för att identifiera behovet av utbildningsmiljöer.
– På järnvägssidan behöver vi inte fler utredningar, utan klara besked från staten. Järnvägen behöver fler utbildade bantekniker, eltekniker och signaltekniker. Kompetensbristen märks särskilt i Stockholm-Mälarregionen, som står för en stor andel av Sveriges järnvägstransporter. För att fler ska kunna utbilda sig krävs ändamålsenliga järnvägstekniska övningsanläggningar, men det saknas i vår del av landet där både jobb och sökande finns, säger Irén Lejegren.