Det sprängs och byggs för Stockholms nya tunnelbana

Arbetstunnel. Foto: Region Stockholm

När fler människor väljer att bo i Stockholmsregionen behövs en väl fungerande kollektivtrafik. För att staden ska kunna fortsätta att växa behöver Region Stockholm satsa på hållbara trafiklösningar. Nya tunnelbanan bidrar till att stockholmarnas vardag blir smidigare och så här byggs och sprängs det för den nya tunnelbanan.

När tunnlarna för Stockholms tunnelbana sprängs följer man alltid samma mönster. Från tätning, via sprängning, utlastning och skrotning till förstärkning av berget. Sen börjar man om.

Borra för att täta
Innan sprängning tätas berget. Så kallad injektering. Hålen fylls med cement och bildar en tät skärm runt kommande tunnel.

Borra för sprängning
Upp emot 200 hål borras in i berget med hjälp av en datoriserad borrigg, som är förinställd på exakt rätt längd och position.

Laddning
Hålen laddas med sprängmedel. Laddningen är flytande och pumpas in med slangar i borrhålen. Med hjälp av stubintrådar som kopplas samman enligt ett visst schema går det att kontrollera att laddningarna detonerar i rätt ordning.

Sprängning
När människor och maskiner befinner sig på säkert avstånd trycker sprängarbasen på knappen som aktiverar sprängningen.

Vädring och spolning
Innan det är säkert att vistas i tunneln igen ska den vädras fri från spränggaser. Genom att spruta vatten i tunneln spolas rester av sprängmedlet bort och bergdammet lägger sig. Vattnet rinner sedan ut genom en reningsanläggning på byggarbetsplatsen.

Lastning och transport
Allt berg som sprängts loss lastas på lastbilar som transporterar det vidare till en krossanläggning.

Skrotning
Nu ska allt löst berg knackas ner från bergväggen. Det kallas skrotning och görs först med hjälp av en skrotmaskin och sedan för hand med skrotspett.

Borra för bult
Bulthål borras. Innan sprängcykeln börjar om förstärks berget med bultar på upp till sex meter som gjuts in i berget.

Så byggs tunnelbanan

Det tar ungefär 10 år att bygga ny tunnelbana. Arbetet kan delas in i tre faser.

Fas 1: Arbetstunnlar

För att kunna bygga spårtunnlarna under jord byggs först arbetstunnlar från ytan. Arbetstunnlarna används under hela byggtiden. Här transporteras maskiner, personal och bergmassor.

Fas 2: Spårtunnlar och stationer

När arbetstunnlarna är klara börjar arbetet med att borra och spränga ut spårtunnlarna, plattformsrummen och utrymmena för till exempel rulltrappor och hissar. Biljetthallar, entréer och andra byggnader som behövs ovan jord Vi bygger också b.

Fas 3: Installationer och tester

Nu är det dags att lägga spår, installera signalsystem, bygga plattformar, montera rulltrappor och hissar och allt annat som behövs i tunnelbanan. Det sista vi gör är att provköra med tåg och testa alla tekniska system. Sedan kopplas den nya tunnelbanan ihop med dagens.

Källa: Region Stockholm