"Omställningen till effektiva godstransporter via järnväg kan gå snabbare"

Samhällets logistikbehov växer ständigt och varje år ökar antalet godstransporter. Foto: Hector Rail.

Sverige stöder EU:s klimatmål och för att nå dem behövs en övergång till energieffektiva transportsätt. Trots långvariga ambitioner inom godstransportbranschen har betydande förbättringar ännu inte synts. Claes Scheibe, VD för Hector Rail, anser att framsteg kan göras betydligt snabbare. Han tror att små investeringar och initiativ kan göra en betydande skillnad.

Samhällets logistikbehov ökar ständigt med en ökning av godstransporter varje år. EU och Sverige delar höga klimatmål och betonar behovet av energisnåla transportmedel. Trots politisk vilja att öka godstransporter via järnväg, har framstegen varit långsamma och begränsningar i infrastrukturen skapar flaskhalsar. Höjda banavgifter gör järnvägen till ett dyrare alternativ för transporter, och nästa års förväntade ökning av trafikeringsavgiften med 37 procent pressar redan små marginaler.

– En mycket större andel av dagens transport hade kunnat och borde ske via järnväg, men då behöver förutsättningarna ändras. Det handlar om i sammanhanget relativt billiga investeringar som hade gett stor effekt. Genom att bygga bort begränsningar, till exempel genom längre stickspår eller en förstärkt bro, och prioritera underhållet högre, hade volymerna kunnat öka snabbt. Det hade gjort att fler skulle välja järnvägen framför andra transportalternativ. I stället ökar kostnaderna samtidigt som flaskhalsarna kvarstår och det rimmar inte riktigt med klimatsatsningen, säger Claes Scheibe, vd för Hector Rail och fortsätter:

– Samtidigt förstår vi att Trafikverket har många viljor och faktorer att förhålla sig till. Inom sjöfarten finns en samordnare som är utsedd av regeringen och vi tror att en liknande funktion för järnvägsgods hade möjliggjort överblicken som krävs för att ta rätt, och snabbare, beslut.

Smarta digitala system i godstågsbranschen har dröjt på grund av osäkerhet och stora investeringskrav. Ett exempel är Trafikverkets MPK-system som lanserades förra året, men implementeringen har stött på problem och ökat administrationen.

– När det väl fungerar kommer det att bli bra, men införandet har strulat enormt. Trots att planeringen har pågått i flera år har det framstått som att det har saknats en tydlig plan för implementeringen och det har drabbat privata operatörer hårt. Under 2023 var det väldigt svårt att få ihop tidtabellerna och hela året präglades av ineffektivitet, dålig framhållning och förseningar. Intäktsmässigt var det ett förlorat år för många inom branschen, säger Claes Scheibe som önskar att branschorganisationer och godstågoperatörer hade blivit involverade i högre utsträckning.

– Vi sökte dialog och ville bidra, men nådde inte fram. Det var frustrerande när vi anser att mycket hade kunnat göras bättre. I slutändan går det ut över våra kunder och gör järnvägen mindre attraktiv som transportmedel.

Förseningen av ETCS-systemet och osäkerhet kring implementeringen skapar problem för svenska godstågoperatörer, som har investerat i hårdvara för att hantera det. Den ursprungliga planen att införa systemet i hela landet har stannat av, och det kan dröja till 2070 innan det är helt implementerat. Detta skapar kostnader och risker för operatörerna, som behöver hantera både det gamla och det nya systemet. Det tröga arbetet med att lösa kapacitetsbristen på järnvägen fördröjer även branschens förbättringar och dess bidrag till klimatomställningen, skriver Hector Rail