Den här tidskriften och dess systerorgan på nätet, energinyheter.se, har sedan länge i ett antal olika artiklar, analyser och ledare varnat för den energipolitik som till stora delar raserat vårt elsystem. Inte minst den omfattande analysen ”Sveriges framtida elförsörjning – Kris eller omställning?” (Nordisk Energi, 6 2019) formulerade de svårigheter vi stod inför. Nu har Riksrevisionen granskat de beslut som ligger till grund för den svenska elkrisen1. Vi kommer med stor säkerhet att återkomma till den katastrof inom energisektorn som den förra, s+mp-regeringen är ansvarig för i framtida analyser.
Av Sven Olof Andersson Hederoth
Riksrevisionens (RR) rapport är bitvis en skrämmande läsning och man uttrycker mycket hård kritik. S+mp-regeringens agerande under perioden 2014-22 karakteriseras av ett sammanbrott för normalt beslutsfattande, där man ignorerar inte bara den tekniska kompetens som finns inom landet utan även berörda myndigheters varningsord. Konsekvensanalyserna har i bästa fall varit bristfälliga och allt arbete inom regeringen tycks ha gått ut på att tillfredsställa miljöpartiets krav för att till varje pris klamra sig fast vid makten. Surrade vid masten klarade ingen i regeringen av att ta ut en riktig kurs. Därtill fick man ofta en känsla av att de individuella statsråden helt saknade egen kompetens inom de områden de var satta att förvalta och utveckla.
Det kanske allvarligaste av allt är beslutet om att höja effektskatten på kärnkraft 2015. RR skriver ”Det föregicks inte av några konsekvensanalyser som berörde elsystemet i stort trots att regeringen under processens gång hade tydliga indikationer på att beslutet kunde få betydande konsekvenser. Regeringen avsåg inte att bidra till nedläggningar av kärnkraftsreaktorer, men de begränsade resonemang som fördes för att motivera att kärnkraften kunde bära en kostnadsökning var i hög utsträckning felaktiga.”
Detta fick stora konsekvenser och tvingade regeringen till panikutryckningar på olika håll. Bland annat tvingades man att ta bort effektskatten endast 1.5 år efter att den införts och flera beslut fick backas tillbaka för att inte förorsaka katastrofala konsekvenser.
Nedläggningen av fyra reaktorer under perioden 2014-22 och Barsebäcksverkets båda reaktorer 1999 och 2003, ledde till en radikal minskning av fossilfri elproduktion vilket hade varit ett välkommet bidrag till klimatomställningen och även möjliggjort ökade inkomster från export av el. Istället valde man att sabotera det utomordentliga elförsörjningssystem som byggdes upp under hela 1900-talet med vatten- och kärnkraft. Om Sverige inte hade lagt ner sex reaktorer, hade vi inte bara sluppit hela elkrisen med risk för elbrist och höga priser, vi hade också stått perfekt rustade för alla de projekt som nu står för dörren, inkluderande elbilar och grönt stål. Ett sådant elsystem hade också kunnat hjälpa våra grannländer med att minska sina koldioxidutsläpp och samtidigt generera välbehövliga exportintäkter!
Det kanske allra märkligaste i allt detta är att i och med att man lagt ner sex reaktorer, har man också betydligt försvårat den klimatomställning som var ett av den förra regeringens pet projects. De sex reaktorerna hade producerat tillräckligt med el för att försörja det norrländska industriundret. På det sättet satte man faktiskt krokben för sig själva.
Som Riksrevisionen skriver: Elsystemet är en grundbult för ett fungerande samhälle. Det verkar inte som om den insikten någonsin nådde fram i s+mp-regeringen.
1 Statens åtgärder för utveckling av elsystem – reaktiva och bristfälligt underbyggda, RiR 2023:15