Transportsektorns stora årliga konferens Transportforum, arrangerad av VTI, firade 40 år när den gick av stapeln den 17-18 januari. Över 1200 deltagare hade mött upp i Linköping Konsert & Kongress, och 300 föredrag - ett nytt rekord - om trafik på väg, på spår, till sjöss och i luften, stod på programmet.
Ett genomgående tema på konferensen var omställningen av transportsystemet till hållbarhet med elektrifieringen som huvudspår, men mycket annat inom transportgenren togs också upp.
Bland deltagarna fanns Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, samt generaldirektörerna och cheferna för sju transportmyndigheter: VTI, Trafikverket, Transportstyrelsen, LFV, Sjöfartsverket, Trafikanalys och Energimyndigheten.
Från det välmatade föreläsningsprogrammet kunde deltagarna exempelvis fördjupa sig i forskning om ”Svårigheten att skapa en förutsägbar och attraktiv kollektivtrafik i störningskänsliga trafiksystem”. Några slutsatser: För tågtrafik tycks tidhållning i förhållande till tidtabell vara viktigast, medan för busstrafik beror vikten på tillförlitligheten på linjens karaktär. Forskare kunde också visa att det ger tydliga vinster för resenärer att kunna stiga på bussar genom alla dörrar på stadsexpressbussar. Den samhällsekonomiska nyttan beräknades till 3,9-5,3 miljoner kronor.
Några forskare vid Mittuniversitetet hade undersökt motståndet mot sänkt hastighetsgräns i glesbygd. De kunde visa att en strategi med generell anpassning av hastighetsgränser över hela landet har hög risk att stöta på protester från en del regioner och kommuner eftersom förutsättningarna skiljer sig mellan olika delar av landet. Hastighetssänkningar längs långa sträckor på viktiga vägar i glesbefolkade områden upplevs sänka tillgängligheten så pass att den inte når upp till det så kallade funktionsmålet, vilket innebär en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt att kunna bidra till utvecklingskraft i hela landet.
Forskare vid RISE ställde sig frågan om det är bra att godståg går enligt sin tidtabell. Enligt forskarna är det väl känt att fler godståg avgår före tidtabellen än i rätt tid eller efter den tidtabellslagda avgångstiden. Deras slutsats är att trafikledningen klarar av att på ett tillfredställande sätt hantera att godståg går före tidtabellen utan negativa effekter. Detta kan betyda att generella rekommendationer för hur godståg ska hanteras bör ses över.
Eftersom omställningen av transportsystemet genomsyrade konferensen fick EU:s klimatpaket Fit for 55 en egen programpunkt med genomgång av nuläget följt av en paneldiskussion. Där deltog vd:arna för Näringslivets transportråd, Drivkraft Sverige och Transportföretagen.
Av: Anders Carlsson
