Trafikverket har nu redovisat regeringsuppdraget att analysera omfattningen av obalanserad budgivning och kostnadsökningar under kontraktstiden. Trafikverkets basunderhållskontrakt syftar till att säkerställa järnvägsanläggningens nuvarande skick och på så sätt tillförsäkra nyttjarna av anläggningen en förutsägbar tillgänglighet. Vissa delar av arbetena som ska utföras upphandlas med krav på viss funktion till ett fast pris. Där står entreprenören för risken för hur mycket arbete som kan behöva utföras.
– Denna risk prissätts av anbudsgivaren i anbudet, förklarar Theresa Hägglund, enhetschef på Inköp och Logistik.
Andra arbeten inom basunderhållskontrakten specificerar Trafikverket mer i detalj. Dessa upphandlas på löpande räkning till ett offererat à-pris. Mängd levereras efter behov som uppkommer under kontraktstiden. Trafikverket står då risken för hur mycket arbete som behöver utföras, detta för att Trafikverket inte ska betala stora summor för risker som kanske aldrig inträffar. Utfall av risken kan innebära ändrade förutsättningar som kan ge rätt till ersättning.
– I basunderhållskontrakten är det oundvikligt att kostnadsökningar sker under kontraktstiden. Därför avsätter vi riskpotter för tillkommande åtgärder i våra kontrakt, säger Theresa Hägglund.
I redovisningen konstaterar Trafikverket att det råder skillnader mellan kontraktskostnad och utfall av kontrakt.
– Ökningarna är inom områden såsom skador, ändrings- och tilläggsarbeten, vinterkostnad och de delar som upphandlas på rörliga mängder. Det finns även en ökning i utfallet som har en koppling till höga respektive låga anbudspriser, säger Theresa Hägglund.
Det kommer alltid att finnas ett visst mått av spekulation i alla upphandlingar och en variation i inkomna anbudspriser. Branschen för basunderhåll järnväg präglas i huvudsak av ett fåtal dominerande och stora entreprenadföretag.
– För att möjliggöra och driva på utveckling och effektivisering är det viktigt att skapa möjligheter till utveckling för entreprenörerna. Det skapar drivkrafter för en entreprenör att effektivisera och utveckla deras arbetssätt och metoder, genom att entreprenören får en fast betalning oaktat hur mycket arbete som utförs, säger Theresa Hägglund.
Däremot skapar dessa utvecklingsmöjligheter också ett utrymme för olika entreprenörer att planera och utföra arbetena på olika sätt som ger att prissättningen varierar mer än i mer styrda mängder. Det finns också ett antal arbeten där risken för utfallet och omfattningen av det faktiska behovet kontraktuellt läggs på entreprenören.
− Olika entreprenörer tar då höjd för olika riskutfall med resultatet att det kan finns stora spridningar i anbudspriser, säger Theresa Hägglund. Sedan ser vi även att det kan finnas otydligheter i underlag, information om anläggningen som är svår att beskriva med exakthet under lång tid samt möjlighet till samplanering som bidrar till att olika entreprenörer bedömer risker och prissätter på olika sätt.
En del kostnadsökningar har naturliga orsaker och kan påverkas av riskfördelning. Andra indikerar att Trafikverket behöver fortsätta att arbeta med förbättringar och utveckling. Inte minst gäller det att stärka beställarrollen, utveckla kontraktsstyrning och uppföljning, samt förbättrad analysförmåga av anläggningsinformationen.
Theresa Hägglund pekar på ett antal pågående arbeten. Till exempel har två upphandlingar genomförts med utvärdering på annat än pris och fler planeras att genomföras. Fler modeller för kvalitativ utvärdering är också under framtagande. Vidare pekar Theresa på två piloter som upphandlats utifrån konceptet samverkan hög, och att det har startats upp ett Trafikverksövergripande arbete gällande utveckling av samverkan bas.
– Sen arbetar vi också med att utveckla uppföljningen, säger Theresa Hägglund.
När det gäller leveransuppföljning har den övertagits i egen regi och fokus riktas nu på att genomföra fler kontroller i syfte att få in förbättringsområden gällande underhållsåtgärderna. Mängduppföljning kommer att möjliggöras via en nationell modell genom pågående implementationen av nya underhållsystemet GUS.
