Nyligen samlades Piteå kommuns kommunstyrelsen för en temadag om Norrbotniabanan. Syftet var att skapa en gemensam utgångspunkt inför kommunens kommande arbete med den nya järnvägen. Dagen bjöd på historik, analys av nuläge, erfarenheter från Robertsfors som ligger några år före Piteå i processen samt inblick i kommunens pågående och kommande insatser kopplade till järnvägsbygget.
Genom åren har frågan om Norrbotniabanan lyfts upp på den politiska agendan för att sedan prioriteras ner, men Norrbotniabanegruppen – där Piteå kommun, Luleå kommun, Skellefteå kommun samt Region Norrbotten och Region Västerbotten är med bland ägarna – har arbetat långsiktigt och målmedvetet för att hålla frågan levande.
– Vi är idag ett hundratal medarbetare på Trafikverket som jobbar med Norrbotniabanan, vi förbereder det vi kan så vi står redo att påbörja arbetet med järnvägsplanen när beslutet om finansiering kommer. Om det kommer i år kan vi förhoppningsvis komma igång 2023, eventuellt 2024, säger Urban Eriksson, Trafikverket.
I järnvägsplanen ska det fastställas exakt var banan ska gå och vilka åtgärder som måste göras i befintliga miljöer och bebyggelse. Det handlar bland annat om ombyggnation av infrastruktur, förflyttningar av verksamheter, inlösen av bostäder där det krävs och samtidigt säkerställa att rekreationsområden och miljövärden bevaras i så stor utsträckning som möjligt
För Piteås del kommer den nya järnvägen att innebära stora förändringar och omfattande infrastruktur- och byggprojekt. Även om banan placeras där spåret går idag så kommer banvallen att byggas om helt utifrån dagens standard.
– Norrbotniabanan är elektrifierad, det är inga skarvar i rälsen som slamrar och de nya banvallarna fångar upp mycket vibrationer. Sen är vi beredda att bekosta rätt stora ingrepp i befintlig stadsmiljö för att få till en bra lösning runt banan och i anslutning till resecentrum, men det är ett arbete som vi gör tillsammans med kommunen, säger Urban Eriksson, Trafikverket.
Idag pågår ett flertal utredningar som ska ge kommunen ett bra kunskapsunderlag inför det fortsatta arbetet. Det handlar om fördjupade analyser kring trafik, möjliga lokaliseringar för hållplatser och stationer, anslutande kollektivtrafik, vilket innehåll ett resecentrum ska ha och mycket annat.
God samverkan både med Trafikverket och grannkommunerna är framgångsfaktorer, något som Anders Persson, kommunchef i Robertsfors kommun som var med digitalt, vittnade om.
