Transportinfrastrukturen stärks – Regeringen presenterar rekordbudget

En historisk satsning på Sveriges infrastruktur. Foto:Trafikverket

Regeringen har beslutat om en proposition med historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen i Sverige. Utgångspunkten är att underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet måste stärkas samtidigt som det behövs investeringar i ny infrastruktur. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

– En väl fungerande infrastruktur är avgörande för att Sverige ska fungera och tillväxten öka. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar. Det bidrar till ett robust och effektivt samt långsiktigt hållbart transportsystem där människors vardag fungerar och företagen kan fortsätta att driva och utveckla sin verksamhet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Stora satsningar på infrastrukturen i Sverige

Propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera innehåller stora satsningar, både för att vårda det transportsystem vi har och för att investera i ny och samhällsekonomiskt effektiv infrastruktur i hela landet.

Regeringen föreslår att den ekonomiska ramen för transportinfrastrukturen ska uppgå till 1 171 miljarder kronor för åren 2026–2037.  

För att förbättra kostnadskontrollen och bättre budgetdisciplin flyttas 59 miljarder kronor som i tidigare infrastrukturpropositioner har ingått i den totala ekonomiska ramen och som nu fortsättningsvis kommer att hanteras i Trafikverkets förvaltningsanslag. Vid en jämförelse mellan den gamla ekonomiska ramen för planperioden 2022–2033, där dessa förvaltningsmedel ingick, och den nya ramen för planperioden 2026–2037 tillsammans med de nu utflyttade medlen, blir den totala ökningen 262 miljarder kronor, eller 27 procent.

– Detta innebär att Trafikverkets förvaltningskostnader inte längre kommer att belasta infrastrukturramen. På det sättet ökar transparensen och kostnadskontrollen förbättras utifrån den översyn som gjorts av Trafikverkets finansiella styrning, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Till den ekonomiska ram som föreslås i propositionen tillkommer även medel från till exempel trängselavgifter och banavgifter. Sammantaget ger detta en total satsning på transportinfrastrukturen på 1 315 miljarder kronor.

Vårda det transportsystem vi har och prioritera underhåll

Drift och underhåll av vägar och järnvägar är en förutsättning för att säkra den statliga transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet och är därmed viktigt för såväl medborgare som näringsliv.

Regeringen föreslår därför att medel till drift och underhåll av järnvägen blir 210 miljarder kronor. Medel till underhåll av vägar föreslås bli 354 miljarder kronor. I detta ligger en stor satsning på att återta eftersatt underhåll.

Med de föreslagna satsningarna kan allt eftersatt underhåll på vägsidan tas igen under planperioden. På järnvägen tar det längre tid att komma till rätta med det eftersatta underhållet, men medlen räcker till att återta så mycket underhåll som Trafikverket bedömt vara möjligt att hinna med under perioden.

Investeringar i ny infrastruktur med fokus på arbetspendling och godstrafik

Samtidigt som ett utökat underhåll är prioriterat krävs investeringar i ny och samhällsekonomiskt effektiv infrastruktur. Förutsättningar för resor till arbete och utbildning samt näringslivets transporter ska prioriteras vid nyinvesteringar i vägar och järnvägar.

I infrastrukturpropositionen föreslår regeringen att medel till utveckling av transportinfrastruktur blir 607 miljarder kronor.

Mer infrastruktur för pengarna

Det är av stor vikt att de medel staten tilldelar infrastrukturområdet används effektivt och på bästa sätt. Arbetet med att verka för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen bör intensifieras och regeringen fortsätter att arbeta med frågor som gäller effektivitet och god kostnadskontroll.

Nya möjligheter till alternativ finansiering ska också prövas under kommande planperiod, under förutsättning att de kan leda till snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler projekt än vad som annars hade varit fallet kan genomföras inom en viss tidsram.

Beslut om nationella planen planeras till 2026

Förslagen i propositionen sätter ramarna för den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen. När riksdagen har fattat beslut om infrastrukturpropositionen fortsätter arbetet i nästa steg med den så kallade åtgärdsplaneringen. Då identifieras de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen. Beslut om ny nationell plan planeras sedan till 2026.

Källa: Regeringskansliet