Regeringen uttrycker i sin infrastrukturproposition att näringslivet kan medverka i finansieringen av Malmbanans utbyggnad. Sweco har, på uppdrag av Botniska korridorens regionsamarbete, analyserat olika finansieringsalternativ för Malmbanan, inklusive offentlig-privat samverkan (OPS).
I rapporten framhålls att ett statligt ägt bolag kan vara en lämplig lösning för förvaltning av Malmbanan, tillsammans med höjda ban- och brukaravgifter för näringslivet.
– Att Sverige riskerar att tappa investeringar om infrastrukturen saknas eller har för låg standard är ett faktum. Vår uppgift på Sweco är att presentera realistiska vägar framåt för hur utbyggnaden av Botniska korridoren kan finansieras och realiseras, säger Ann-Louise Lökholm-Klasson, vd på Sweco Sverige.
Förslaget om ett statligt bolag grundar sig på Malmbanans strategiska betydelse för både försörjningsberedskap och nationell säkerhet. Ett helägt bolag skulle, enligt rapporten, ge förutsättningar för att säkra långsiktigt underhåll och investeringar i järnvägen, samtidigt som det möjliggör ett framtida nordiskt samägande med aktörer från Sverige, Norge och Finland.
Investeringsstrategi på 130 miljarder kronor
Rapporten uppskattar att utvecklingsstrategierna för järnvägsnätet i norra och mellersta Sverige kräver investeringar på totalt 130 miljarder kronor (prisnivå 2021-02). För att möjliggöra dessa satsningar föreslår rapporten att EU-finansieringen maximeras genom ett utökat samarbete mellan regering, Trafikverket, regioner, kommuner och intresseorganisationer.
Rapporten gör också en bedömning av möjligheterna att få medfinansiering från Nato för utveckling av järnvägsstråken inom Botniska korridoren. Bedömningen är att dessa möjligheter är begränsade, vilket gör det viktigt att i stället fokusera på samordning av nationella resurser och EU-bidrag för att genomföra de föreslagna investeringarna.
Rapportens rekommendationer i korthet:
- Näringslivet bör inte belastas med finansiering av statlig infrastruktur utöver brukaravgifter (exempelvis banavgifter) och skatter.
- Malmbanan föreslås drivas av ett statligt helägt bolag, likt SVEDAB. "Malmbanan AB" skulle även ansvara för underhåll av banan, för att möta de särskilda krav på bärighet som finns samt för att skapa synergier mellan utbyggnad till dubbelspår och löpande underhåll.
- Utbyggnaden av Malmbanan och andra järnvägsstråk bör i första hand finansieras genom höjda statliga anslag och, i andra hand, genom statlig utlåning. Samtidigt bör EU-finansieringen maximeras.
- För utbyggnaden av Norrbotniabanan (Skellefteå–Luleå) och järnvägen Gävle–Sundsvall–Härnösand (Nya Ostkustbanan) föreslås att statliga projektbolag används, på samma sätt som när Botniabanan byggdes ut.