Ett fullsatt Järnvägsdagen 2024 samlade järnvägsbranschen

Foto: Tågföretagen

Den årliga ärnvägsmässan, Järnvägsdagen, samlade nyligen aktörer från branschen i Stockholm. Det fullsatta eventet kretsade kring fyra centrala teman och betonade samverkan och samarbete som avgörande faktorer för branschens framtida utveckling. Det slutsålda evenemanget bjöd bland annat på en inblick i hur Tyskland arbetar, paneldebatter och tal om järnvägens framtid, rapporterar Tågföretagen. 

Järnvägsdagen samlade branschaktörer för diskussioner om framtidens järnväg och dess utmaningar, enligt Tågföretagen. Bland talarna fanns Monica Lingegård, vd för SJ och ordförande i Tågföretagen, samt Kristoffer Tamsons, ordförande för Järnvägsbranschens samverkansforum. Under inledningen betonades vikten av samverkan för att få järnvägssystemet att fungera optimalt.

Paneldebatter belyste regeringens infrastrukturproposition och det nya balansmålets påverkan på medel för järnvägens underhåll och nybyggnation. Enligt Tågföretagen framhöll näringslivet behovet av längre framförhållning i planeringen för att möjliggöra investeringar och anpassning till ökat underhåll. Stefan Gustavsson, vd för Infranord, framhöll att effektivt underhåll kräver investeringar i både maskiner och kompetens, vilket förutsätter tydligare långsiktighet från marknaden.

Ett internationellt perspektiv gavs med exempel från Tyskland, där högtrafikerade järnvägssträckor stängs av i upp till sex månader för omfattande underhåll. Tågföretagen rapporterar att detta sker med prioritering av nationell gods- och persontrafik, medan regional trafik ersätts med busstrafik.

Digitalisering och kompetensförsörjning var andra centrala ämnen under dagen. Linus Eriksson, vd för Öresundsbron, modererade en debatt om upphandling av regional persontrafik. Diskussionerna fokuserade på riskfördelning mellan beställare och utförare, något som Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen ska samarbeta vidare kring.

Avslutningsvis konstaterade Pierre Sandberg, förbundsdirektör för Tågföretagen, att medan statsskulden minskar, ökar infrastrukturskulden. Enligt Tågföretagen väcker detta frågan om skulden har förskjutits till järnvägen – en fråga som kräver vidare analys.

Källa: Tågföretagen