Så tar Norrbotniabanan stora kliv mot framtiden – viktiga milstolpar under 2024

Ermarkstunneln. Foto: Trafikverket

Under 2024 har arbetet med Norrbotniabanan tagit stora steg framåt. Från start av tunnelbygget och avslutade markarbeten till nya innovativa projekt och beslut som banar väg för framtiden.

– 2024 har varit ett år av flera viktiga framsteg. Varje milstolpe tar oss ett steg närmare målet att halvera restiderna och skapa en hållbar transportlösning som stärker samhällsutvecklingen och näringslivets konkurrenskraft i hela Sverige. Vi ser fram emot att fortsätta detta viktiga arbete under 2025, säger Lars Bergdahl, programchef för Norrbotniabanan.

Året 2024 var händelserikt för Norrbotniabanan, där gjordes framsteg på flera fronter.

Några av de viktigaste milstolparna från 2024:

Ersmarkstunneln 

  • Den första salvan i Ersmarkstunneln avfyrades, och en tredjedel genom tunneln har nåtts. 

Umeå-Dåva

  • Markarbetet på sträckan är avslutat, vilket gör att Trafikverket är redo för nästa fas där nytt spår kommer att börja läggas.

Pilotprojekt med stenpelare

  • Ett unikt projekt är sjösatt. Projektet är tänkt  att spara både tid, kostnader och minska klimatpåverkan. Grundläggningsmetoden är ovanlig i Sverige, men desto vanligare i urbana områden i Japan.

Skellefteå C–Degerbyn

  • Järnvägsplanen har vunnit laga kraft, vilket gör att förberedelser kan göras för byggstart även på denna delsträcka.

Bygghandlingar

  • För hela sträckan mellan Umeå och Skellefteå är arbetet med bygghandlingar i full gång.

Infart Luleå

  • Efter två års utredningar har Trafikverket tagit ställning för vilken väg som Norrbotniabanan ska ta in i Luleå. Det västra korridoren kommer ligga till grund för den fortsatta planeringenArbetet med att ta fram järnvägsplaner för denna sträcka förväntas påbörjas i början av 2025.

Järnvägsplaner från Skellefteå och genom Piteå kommun

  • Från Norra Skellefteå och genom hela Piteå kommun har järnvägsplanerna påbörjats. Det är i dessa planer som Trafikverket gör detaljerade beskrivningar av var och hur banan ska utformas.

Källa: Trafikverket