En betydande del av Sveriges transport-, energi- och vatteninfrastruktur börjar närma sig slutet av sin livslängd, vilket skapar ett växande behov av investeringar. Vilka för- och nackdelar finns med offentlig-privat samverkan? Hur kan infrastrukturens drift, underhåll och organisering effektiviseras? Detta är några av de frågor som står i centrum för SNS nya forskningsprojekt SNS Infra.
En fungerande infrastruktur är samhällets blodomlopp, men teknologiska framsteg och klimatförändringar ställer nya krav. Utfasning av fossila bränslen, klimatanpassning, ökad robusthet ur ett säkerhetsperspektiv och utbyggnad av framtidens kommunikationsnät (5G, 6G) är bara några av de faktorer som påverkar behov och prioriteringar.
Det nystartade projektet SNS Infra har som mål att fylla kunskapsluckor och ge förslag till lösningar kring behovsanalyser, finansiering, organisering och styrning av infrastrukturprojekt. Jonas Klarin, forskningsledare för projektet hos SNS, säger så här om uppstarten:
– I frågorna om finansiering och organisering av infrastruktur möts flera av samtidens mest kritiska frågor – från klimatomställning till säkerhet och digitalisering. Vi ser också att det finns ett behov av att i den svenska policydebatten beakta lärdomar från andra länder.
Projektet pågår till slutet av år 2027. Det kommer, utöver publicering av forskningsrapporter, att fungera som en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer som på olika sätt är engagerade i infrastrukturfrågor.
Ett av företagen som har valt att engagera sig i referensgruppen är Infranode, representerade av medgrundaren och CIO Philip Ajina som kommenterar företagets medverkan:
– Vi hoppas att SNS Infra kan ge värdefulla insikter i hur vi kan påskynda den nödvändiga utvecklingen och renoveringen av vår svenska infrastruktur som ska bidra till en mer robust och grön framtid. Med 15 miljarder investerade i nordisk infrastruktur ser vi fram emot att dela våra erfarenheter av alternativ organisering och finansiering för att stärka forskningens nytta.
Några av de frågeställningar som kommer att belysas i projektet är:
- Vilka finansieringsmodeller kan användas för att öka investeringarna i infrastruktur?
- Vilken typ av infrastrukturbehov kan privata marknader lösa, och när är det lämpligt med offentligt ansvar?
- Vilka möjligheter och risker finns med att utländska finansiärer äger svensk infrastruktur?
- Hur vanligt förekommande är det med otillbörlig påverkan, korruption och kriminalitet kopplat till olika typer av projekt?
I projektets referensgrupp ingår följande samhällsaktörer från företag, myndigheter och kommuner:
E.ON, Finansdepartementet, Fjärde AP-fonden, Helsingborgs stad, Infranode, Jernhusen, KPA-Pension, Mannheimer Swartling, NCC, SEB, Skandia, Skanska, Skellefteå kommun, Stockholms stad, Svenska kraftnät, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten, SYSAV, Trafikverket, Transportföretagen.
Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, deltar som representant för SNS Vetenskapliga råd.
Källa: SNS