Järnvägstrafiken i Finland genomgår nu stora förändringar. Det system som för närvarande används för att säkra tågdriften når slutet av sin livscykel i slutet av 2020-talet. I den nyligen färdigställda omfattande Digirata-utredningen har man undersökt alternativ till den föråldrade tågkontrollen. De som genomfört utredningen föreslår att Finland ska införa ett modernt radionätsbaserat system för automatisk tågkontroll.
Det nya digitala systemet för automatisk tågkontroll gör det möjligt att öka bankapaciteten, förbättra punktligheten och öka antalet tåg och passagerare på det nuvarande bannätet. Effekterna av och varaktigheten för olika störningar kommer också att minska. Den nya tekniken gör trafiken smidigare på hela bannätet i Finland och i synnerhet på områden med stora passagerarvolymer.
Nästan hela bannätet i Finland har utrustning för automatisk tågkontroll (ATP). Systemets driftslängd upphör i slutet av 2020-talet, och därför måste förberedelserna inför införandet av ny teknik inledas genast. Dessutom förpliktar EU-regleringen Finland att övergå till ett gemensamt europeiskt järnvägsområde åtminstone i fråga om TEN-T-stomnätet och utrusta bandelarna med det s.k. ERTMS-systemet (European Rail Traffic Management System). I utredningen har man bedömt på vilket sätt det lönar sig för Finland att införa detta system som är kompatibelt med andra EU-länder. ERTMS-systemet är ett centralt krav t.ex. i fråga om projekten Finlandsbanan och Entimmeståget till Åbo.
– Det är viktigt att vi satsar på digitaliseringen av spårtrafiken, som både förbättrar servicen och möjliggör tätare turer. Det nya systemet är också nödvändigt för att genomföra nya banprojekt, säger kommunikationsminister Timo Harakka.
– Vi behöver snart ett beslut om ersättningssystemet. Ett modernt radionätsbaserat system är en framtidslösning och dess fördelar är betydande. Nu drar vi upp riktlinjerna för järnvägarnas framtid och säkerställer den bästa möjliga lösningen för Finland, berättar ordföranden för projektets styrgrupp, enhetsdirektör Maija Ahokas från kommunikationsministeriet.
I utredningen har man också bedömt digitaliseringens möjligheter och hur finländska företag kan delta i utvecklandet av den europeiska automatiska tågkontrollen. Utredningen har genomförts i nära samarbete mellan kommunikationsministeriet, Trafikledsverket, Traffic Management Finland Oy, Finrail Oy, Transport- och kommunikationsverket Traficom, VR-Group Ab och Helsingforsregionens trafik.
Fördelarna med ett modernt radionätsbaserat system
1. Framtidens digitala plattform skapar möjligheter
De tekniska lösningarna inom järnvägstrafiken är investeringar på lång sikt. Det moderna radionätsbaserade systemet möjliggör ibruktagandet av framtidens tekniker för flera årtionden framåt. Ett system som är lätt att uppdatera och utvecklandet av ställverken till en ny nivå möjliggör en dynamisk kunskapsbaserad trafikledning inom både person- och godstrafiken. Tack vare datan kan man förutse underhållet av materiel och nät, vilket medför kostnadsbesparingar både för operatörerna och för baninfrastrukturens ägare, dvs. staten. En radionätsbaserad lösning är också nyckeln till digitalisering av logistiken och en automatisk tågtrafik.
2. Positiv inverkan på begränsningen av klimatförändringen
Finland har förbundit sig att halvera utsläppen från trafiken och transporterna före 2030. Järnvägstrafikens marknadsandel är ca 6 procent i fråga om persontrafiken och 27 procent i fråga om godstrafiken. Trafiken står för 21 procent av alla koldioxidutsläpp, varav järnvägstrafiken står för mindre än en procent.
Ett bättre och punktligare tågutbud stöder övergången till hållbara trafikslag. En större marknadsandel för järnvägstrafiken skulle avsevärt minska utsläppen från trafiken. En ökning av järnvägstrafikens andel är också ett EU-omfattande mål som framhävs starkt bland annat i den europeiska gröna given, dvs. Green Deal-programmet.
3. Kapaciteten på spåranläggningar ökar med upp till 30 procent
I projektet Digirata har man kartlagt hur bankapaciteten kan utnyttjas effektivare. Det är möjligt att öka bannätets kapacitet med hjälp av digitalisering genom att förkorta tågintervallerna. En ökning av bankapaciteten minskar flaskhalsarna i bannätet, försnabbar återhämtningen från störningar, underlättar tidtabellsplaneringen och förbättrar punktligheten. I det existerande bannätet skulle det ställvis finnas möjlighet att öka antalet tåg betydligt.
Enligt prognoserna kommer antalet passagerare i huvudstadsregionen att öka betydligt under de kommande årtiondena. Enligt den riksomfattande trafikprognosen kommer antalet resor på det livligaste banavsnittet inom närtågstrafiken, mellan stationerna Böle och Kottby, att öka till ca 28 miljoner fram till 2030, medan det 2016 gjordes ca 23 miljoner resor. Smart teknik skulle göra det möjligt att öka turtätheten under rusningstid från 12 tåg till minst 16 tåg i timmen. Denna ökning av kapaciteten med över 30 procent skulle möjliggöra en betydande ökning av antalet passagerare på stadsbanan.
4. Säkrare trafik
Fastställandet av trafikbegränsningar i realtid för bannätet är betydligt snabbare med hjälp av ett radiobaserat system och förbättrar förutsättningarna för en trygg tågtrafik. Genom ett radiobaserat system för automatisk tågkontroll uppnås också andra fördelar som ökar säkerheten. Med hjälp av det kan man t.ex. minimera vägtrafikanternas väntetid vid plankorsningar och bättre säkerställa att arbetstagarna rör sig tryggt på banan under banarbeten.
5. Bättre servicenivå för passagerarna
Vid en digitalisering går tågen punktligt och med täta intervaller. Det är också lätt att fortsätta resekedjan med något annat färdmedel. I tåget kan man arbeta på distans på ett smidigt sätt, och det finns gott om tredje parters digitala tjänster. Passagerarna får direkt information om resan i högre utsträckning än tidigare och prognostiseringen av störningar förbättras.
Kostnader och finansiering
Enligt de preliminära kostnadskalkylerna i utredningen uppgår de nuvarande investeringskostnaderna för en modern radiobaserad automatisk tågkontroll till cirka 1,7 miljarder euro. Det finns flera finansieringsalternativ. Enligt utredningen ska olika finansieringsmodeller granskas kritiskt för att systemets kontinuitet och kostnadseffektivitet ska tryggas.
Vad händer härnäst?
Projektet Digirata fortsätter till våren 2021 och det styrs av en styrgrupp som tillsatts av kommunikationsministeriet. I det pågående planeringsskedet ansöks om statlig finansiering på 11 miljoner euro för genomförande av en testbana och ett testlaboratorium.
Nu bereds Finlands första riksomfattande trafiksystemplan. I arbetet utnyttjas resultaten av Digirata-utredningen. Avsikten är att den riksomfattande trafiksystemplanen ska bli klar våren 2021 och i den dras det upp riktlinjer för hur reformen av systemet för automatisk tågkontroll ska finansieras under de kommande åren.
Källa: Finlands Kommunikationsministerium
