Dag och natt håller mätvagnar koll på tillståndet för Trafikverkets spår. På ett år rullar de 70 000 kilometer. Huvudspåren mäts sex gånger per år. Den nyaste vagnen IMV 200 kan kontrollera spår och kontaktledning i 200 km/tim.Spårlägesfel som kan vara urspårningsfarliga larmas direkt till Trafikledningen.
En morgon i februari växlas IMV 200, den modernaste av Infranords fyra mätvagnar, ut från mätvagnshallen i Borlänge. Körningar med mätvagnar är en viktig del av säkerhetsbesiktningen och bedömningen av järnvägens tillstånd.
Trafikverket har upphandlat uppdraget av Infranord, vars mätenhet är ackrediterad som provningslaboratorium.
– Ackrediteringen säkerställer att mätenheten är opartisk och fristående från övriga Infranord, säger Åke Jalenius, som är teknisk chef för mätenheten.
Den gula vagnen, med en front som påminner om ett snabbtåg, började användas 2013. Vagnen är en ombyggd schweizisk restaurangvagn. Den har försetts med mätutrustning och en manöverhytt, som gör det enkelt att ändra körriktning utan att behöva flytta loket.
Vagnen kan mäta i upp till 200 km/tim, men bristen på lok som kan köra så snabbt begränsar i praktiken hastigheten till 160 km/tim.
Dagens utväxling är början på en tiodagarsresa som kommer att ta mätvagnen upp till Riksgränsen och Haparanda, innan den återvänder till Borlänge.
Operatör under den här resan är Hans Lundström. Han har arbetat med mätvagnar i 15 år och stortrivs med jobbet, trots de långa arbetsperioderna hemifrån:
– Det är ett bra jobb under eget ansvar. Och de långa ledigheterna efter arbetspassen är toppen.
Operatörens arbete innefattar allt från att klättra upp på taket och koppla el mellan vagnens strömavtagare och loket, till att övervaka mätningen på datorskärmarna vid vagnens kontrollbord. Tåget körs av lokföraren Robert Sundström från Tågab.
Under mätvagnen finns lasrar och kameror för att mäta spårvidd, skevning, höjd- och sidoläge, rälsförhöjning, rälsprofil och rälsslitage. Ett optiskt system mäter läge och slitage på kontaktledningen. Tråden och spårets omgivning videofilmas även för att kunna studeras i efterhand.
De mätdata som vagnen registrerar visas i kurvdiagram på bildskärmar vid operatörsplatsen. Positionen bestäms med GPS på någon meter när. Varje kväll skickas mätdata från vagnens datorer till Infranords mätenhet i Borlänge. Där förs de in i Trafikverkets analysverktyg och databaser.
Om ett urspårningsfarligt spårlägesfel registreras går ett larm direkt i vagnen. Operatören ringer då upp trafikledningen och sänder ett mejl med information om felet. Åtgärden blir hastighetsnedsättning eller trafikstopp, beroende på hur allvarligt felet är.
Antalet urspårningsfarliga spårlägesfel ökade från 2009 fram till 2011. Under 2013 sjönk antalet fel, vilket delvis kan förklaras med ändrade gränsvärden och färre mätfel.
– Jag tycker att det har blivit bättre det sista året. Man har fått upp ögonen för problemen och det finns en beredskap för att ta hand om felen direkt, säger Hans Lundström.
Mätvagnens körningar handlar inte bara om att hitta urspårningsfarliga fel. De är en viktig del av tillståndsbedömningen av järnvägen, som ger underlag för analys av utvecklingen och stöd för åtgärdsplanering. Även mindre akuta fall av exempelvis dåligt spårläge registreras; fel som behöver åtgärdas för att inte utvecklas till att bli urspårningsfarliga, eller som kan påskynda banans nedbrytning.
– Mätvagnarna är en viktig del av våra säkerhetsbesiktningar och ett objektivt verktyg för att bedöma tillståndet och för att skapa en bild över tid av järnvägens tillstånd, säger Trafikverkets projektledare Staffan Bäckström.
Mätvagnarna fångar inte in alla fel; exempelvis måste lösa befästningar upptäckas genom att underhållspersonal går och kontrollerar spåren. Den besiktningen utförs i dag av entreprenörerna inom Trafikverkets underhållskontrakt.
Källa: Trafikverket
