Den beslutade spårvägstunneln Lindholmslänken är för första gången någonsin en möjlighet för spårvagnar från Hisingen till fastlandet att passeraunder Göta Älv utan risk för broöppning. Detta i ett västligare läge än nu och en möjlighet att slippa passera centrala stan om man bara skall igenom. Bilisterna, och för all del även bussresenärerna har redan den möjligheten sedan länge på fyra ställen i Göteborg. Försök att tänka tanken om alla dessa förbindelser hade varit öppningsbara broar.
Spårvagnar och bussar har en tidtabell att följa och det borde vara viktigare än för bilister att dessa kommer fram utan stopp och köer. Spåret är snabbt om det till största delen är befriat från korsningar av vilket slag det må vara, till exempel gångtrafik. Det är dags att betrakta spårvägsspåret i Göteborg som en möjlighet till detta, i stället för att se framtida satsningar på det som en låsning som inte går att flytta.
Det är klart att den nya Hisingsbron skall fungera rätt och det går ju inte att komma ifrån att den är viktig. Den är, synbarligen är intrycket, mest avsedd för kollektivtrafik, gång och cykel i dag. Men bilar finns det likväl. Det behövs också en GCM-bro i höjd med den planerade Lindholmslänken.
Vid en frågestund med Trafikkontoret om spårets fortsättning på fastlands-sidan ställdes frågor om spåret kunde fortsätta åt fler håll än Linnéplatsen så blev svaret att det inte var planerat. Man kan byta linje vid Stigbergstorget och vid Linnéplatsen. Men höjdskillnaden blir väldigt stor vid Stigbergstorget som man naturligtvis övervinner med trappor och hissar. Men om ett till spår byggs framåt mot Första Långgatan så kommer man väldigt smidigt in i centrum från Hisingen det hållet.
Ut mot Frölunda, Sisjön, Askim och västra Mölndal blir det också en smidig förbindelse på miljövänligt spår. Förut-sättningen är naturligtvis att spåret ut dit byggs ut från Marklandsgatan, vilket är planerat. Däremot är området från Mölndal till Frölunda som är väldigt expansivt är kemiskt befriat från spår och kommer i stället att byggas med ett BRT-stråk. Frågan är kommer det någonsin att byggas in ett spår i det BRT-stråket? Om resmönstret också är ganska stort på tvären så innebär det att det miljövänliga, smidiga och kapacitetsstarka spåret också måste finnas där. Alltså behövs det mellan Mölndal och Kungssten via Sisjön och Frölunda. Men Mölndals kommun ställer sig kallsinnig trots att nästan hela Fässbergsdalen är bebyggd med bostäder och verksamheter.
På Hisingssidan passar den nya förbindelsen bra ihop med nya framtida spår från Öckerö och Torslanda och också från Biskopsgårdsspåret som via en tvärlänk från Gropegårdsgatan kan ansluta i ett bättre, västligare läge än från Hjalmar Brantingsplatsen, därifrån kommer ändå Lindholmslänken att gå förbi. Detta för att komma snabbare till Sahlgrenska och Chalmers. 6:ans spår-vagn är värd detta mer direkta läge med en gång, det var väl så tanken var från början med linjen.
Från Torslanda och Öckerö utgör bilen den huvudsakliga transporten. Uppe-mot 80 % av resorna därifrån görs med bil. Orsakerna kan vara att man uppfattar kollektivresan som lång, (har man provat?) men säkerligen är en stor orsak det väl utbyggda vägnätet från Amhult och in mot stan. Frånvaron av ytterligare bebyggelse gör att den snabba bilresan uppfattas som att den saknar konkurrens. För att stävja detta sätt att resa och få upp kollektivreseandelen till 50 % och gärna över behövs även här ett snabbt spår som görs attraktivt i varje fall för de som skall till dom största arbetsplatserna och största industriområdena och där blir det naturligt att bland andra sträckor använda Lindholmslänken.
För Svenska Järnvägsfrämjandet Klas Ternegren