"Utan transporter stannar näringslivet. Inget företag ska begränsas av otillräcklig infrastruktur" Det budskapet hade Nils Paul, ansvarig för infrastrukturfrågor vid Svenskt Näringsliv, på Järnvägsforum Norr. För att nå dit hade han några förslag på "Hur Sverige kan få mer 'pang' för infrastrukturbudgeten".
Näringslivets transportberoende kommer att påverkas av flera faktorer framöver, enligt Nils Paul, som uppgav att det kommer att ske en årlig tillväxt av gods med 1,8 procent till år 2040.
"När vi tillverkar mer och utvinner mer råvaror i det här landet då ökar exporten och då även transportbehovet"
En väntad befolkningsökning och en internationalisering som är fortsatt stark är andra faktorer som påverkar behovet av infrastruktur.
"Kompetensförsörjningen är också beroende av transporter. Det kommer att hämtas arbetskraft inte bara från södra Sverige. Det kommer att komma experter, det kommer att komma byggnadsarbetare, det kommer att komma massor av kompetens från andra länder. Och det här driver upp transportbehoven", sa Nils Paul.
"Behoven gör att ny infrastruktur måste byggas och befintlig underhållas.
men vi tar inte hand om det som vi har", fortsatte han.
Men han menade att den ökade godstillväxten inte behöver innebära högre kostnader, och pekade ut tre kostnadsfällor som bör undvikas:
Den första är kostnadsunderskattning.
"När Riksrevisionen 2021 granskade 86 väg- och järnvägsinvesteringar så var skillnaden mellan senaste kalkylen och slutkostnaden 18 procent".
Det andra är bristande uppföljning av kostnadsökningar i nationell plan och det tredje låg produktivitetsutvecklling och ökade byggkostnader.
"Gör vi ingenting åt detta så kommer vi inte kunna göra lika mycket av befintligt anslag", sa Nils Paul.
Hans förslag för att utveckla framtidens infrastruktur var bland annat
att utveckla entreprenadmodellerna.
"Jag tror att man ska jobba med funktionsupphandling. Låt bygg- och entreprenörbolagen komma in tidigare i processen. Tänk mer på vllken funktion som ska uppnås snarare än hur den ska uppnås för att frigöra innovationskraft".
Nils Paul anser också att man ska söka alternativ finansiering.
"Det är någonting vi pratar mycket om i Sverige, men det är svårt att få någonting att hända"
Han nämnde OPS (offentlig privat samverkan) som ett alternativ att begrunda, och argumenterade att metoden förskjuter en risk från staten. OPS innebär att privata pengar står för huvuddelen av kostnaderna.
Här fick han mothugg av en åhörare på forumet som tog upp fallet Nya Karolinska, byggt utifrån OPS, som sprängde alla kostnadsramar. Men Nils Paul kontrade då med Arlandabanan, som var ett mer lyckat projekt med OPS.
För att visa vikten av att svensk infrastruktur och trafik behöver nya idéer citerade han Peter Larsson, regeringens samordnare som skrev i ett betänkande från 2022: "Tidtabellen för klimatomställning är betydligt snabbare än tidtabellen för planprocessen för transportinfrastruktur"
Anders Carlsson