Det pågår en dragkamp mellan regeringen och Trafikverket när det gäller upprustning och. nyinvesteringar i svensk infrastruktur. Regeringen aviserar budgetramar och mål för investeringarna och Trafikverket svarar att de anslagna medlen inte räcker. Det är en katt-och-råttalek som inte skapar förtroende för vare sig regeringens önsketänkande om vad man kan få för pengarna eller för Trafikverkets sätt att hantera dom. För att klara finansieringsfrågorna tar nu Trafikverket till olika kreativa lösningar som att låta kommuner och regioner betala när pengarna inte räcker.
Av: Peter Höök
Trafikverkets sätt att sköta sina upphandlingar kan ifrågasättas. Några exempel: Trafikverket har det ekonomiska ansvaret för förbifart Stockholm. I nuläget kommer trafikleden som ska förbinda södra och västra Storstockholm att bli cirka tio miljarder dyrare än planerat. Ännu värre är det med Göteborgs förbifart – Västlänken. Den skulle kosta tjugo miljarder kronor. Projektet är snart uppe i det dubbla. Och nu är pengarna slut meddelar Trafikverket som försöker hitta nya finansieringslösningar.
Landets infrastruktur har varit eftersatt i åratal. Politiskt har det alltid varit opportunt att skjuta kostnaderna för underhåll på framtiden. Bristen på långsiktighet gör att notan till slut hamnar hos skattebetalarna. När det handlar om miljardbelopp så är det som om siffran är övermäktig att begripa för vanligt folk. Först när siffrorna omvandlas till hur många som skulle kunna anställas i vården eller äldreomsorgen blir summorna begripliga.
Nu tar regeringen äntligen tag i frågan om hur infrastrukturen ska finansieras i framtiden. Man har insett att något radikalt måste göras för att åtgärda en växande underhållsskuld och för att finansiera nödvändiga framtida investeringar. Det handlar om att överge överskottsmålet och låna upp pengar till statskassan, medel som ska öronmärkas för infrastruktursatsningar. Sverige har en jämförelsevis låg statsskuld och det finns utrymme för att justera överskottsmålet. Och nu verkar det som om det finns en politisk samsyn kring att revidera överskottsmålet.
Sveriges underhållsskuld och behoven av nyinvesteringar i infrastruktur är akut. Vad det i grunden handlar om är vår konkurrenskraft och om näringslivets effektivitet. Dåliga vägar och icke fungerande järnvägstransporter kostar stora summor och skapar betydande problem i människors vardag. Bristande infrastruktur påverkar även näringslivets investeringsvilja. Svenskt Näringsliv beräknar underhållsskulden för infrastrukturen till 70 miljarder kronor, en siffra som riskerar att fördubblas på tio år om ingenting görs. Till detta kommer ett okänt antal miljarder för investeringar i ny infrastruktur. Att skrota överskottsmålet verkar vara en klok idé.