Trots att Norrbotten utgör en fjärdedel av Sveriges yta, har regionen länge varit underfinansierad när det gäller infrastruktursatsningar", skriver Felicia Pournasiri, regionchef Företagarna.
Föreställ dig att du är vd för ett framgångsrikt företag, men varje dag lever i osäkerhet om dina produkter kommer fram i tid. Detta är verkligheten för många företag i Norrbotten. Våra företag och industrier är starkt beroende av en fungerande järnväg för att säkerställa leveranssäkerhet och kostnadseffektiva transporter. Med järnvägar som ständigt försenar och fördyrar transporterna, riskerar vi att förlora vår plats på den nationella och internationella marknaden.
Senaste artiklar i DN har visat på järnvägens kritiska tillstånd i Sverige. I artikeln "Järnvägen vittrar sönder mitt framför våra ögon" (DN, 23 juli 2023) beskrivs hur underhållet av järnvägarna har eftersatts och infrastrukturen förfallit.
Trots att Norrbotten utgör en fjärdedel av Sveriges yta, har regionen länge varit underfinansierad när det gäller infrastruktursatsningar. Den nya nationella infrastrukturplanen för perioden 2022-2033 innebär dock en rekordstor investering på 881 miljarder kronor, varav 165 miljarder kronor är öronmärkta för att förbättra järnvägsnätet i norra Sverige.
Flera projekt, inklusive utbyggnaden av Norrbotniabanan och förbättringar på Malmbanan, har prioriterats för att möta de ökade transportbehoven. Trots dessa positiva nyheter måste regeringen göra ännu mer och ta hänsyn till de små företagen som utgör majoriteten av näringslivet i Norrbotten.
Små företag påverkas oproportionerligt mycket av transportproblem eftersom de ofta saknar resurser att hantera förseningar. Detta kan leda till produktionsstopp och förlorade affärsmöjligheter.
När järnvägen fallerar drabbas hela försörjningskedjan, vilket resulterar i ökade kostnader för alternativa transportmedel och ett tapp i kundförtroende. Opålitliga järnvägstransporter tvingar företag att förlita sig på dyrare vägtransporter, vilket leder till ökade driftskostnader och påverkar deras konkurrenskraft. För företag med små marginaler kan detta vara skillnaden mellan överlevnad och konkurs.
Transporterna väntas öka på järnväg och väg under de närmaste fyra åren, och närmare sex av tio svenska företag är nu oroliga över att eftersatt infrastruktur kan bromsa den egna tillväxten. Störst förändring väntas inom vägtransport, där 66 procent ser en ökad användning.
Dålig infrastruktur avskräcker även investeringar. Företag tvekar att expandera eller etablera sig i en region där transportförbindelserna är osäkra. Detta hämmar den ekonomiska tillväxten och leder till färre arbetstillfällen i Norrbotten. Vi riskerar att hamna i en negativ spiral där bristande infrastruktur leder till minskade investeringar, vilket i sin tur förvärrar infrastrukturen ytterligare. Järnvägstransporter är betydligt mer miljövänliga än vägtransporter. När företag tvingas flytta sina transporter till vägnätet ökar utsläppen av växthusgaser, vilket går emot våra mål för hållbar utveckling. En fungerande järnväg är därför inte bara en ekonomisk fråga utan även en miljöfråga.
Vi uppmanar regeringen och politikerna att lyssna till näringslivet och dess behov. Norrbotten spelar en avgörande roll i landets ekonomi och förtjänar en rättvis andel av infrastrukturinvesteringarna. Under hösten 2024 avser regeringen att lämna en infrastrukturproposition till riksdagen med inriktning för perioden 2026-2037.
Vi uppmanar regeringen att i denna proposition prioritera Norrbotten och säkerställa att regionens behov beaktas för att skapa en hållbar och konkurrenskraftig framtid för både näringsliv och samhälle.
Felicia Pournasiri, regionchef Företagarna.