Nyligen möttes den svenska järnvägsbranschen på nya Scandic Continental vid centralstationen i Stockholm för att för delta på Järnvägsdagen. Här lyftes högaktuella frågor upp under en intensiv eftermiddag och här gavs också flera tillfällen till nätverkande och dialog.
Det var 4:e året i rad som järnvägsbranschens paraplyorganisationer, Branschföreningen Tågoperatörerna respektive Swedtrain, arrangerade Järnvägsdagen. Den sistnämnda organisationen, Swedtrain, har precis valt en ny ordförande Björn Asplund och han introducerades av Järnvägsdagens moderator Anna Lihr, tillika kommunikationsdirektör på Trafikverket.
- Swedtrain har som branschorganisation en allt viktig roll att spela för att skapa samverkan och ta vara på dessa möjligheter, sade Björn Asplund som flankerades av Crister Fritzson, vd SJ AB, tillika ordförande i Branschföreningen Tågoperatörerna.
En mångårig trend är att persontågtrafiken ökar år efter år och det är såväl en kortsiktig som långsiktig trend. Enligt statistik från Trafikanalys har persontågstrafiken mellan 2008 och 2013 ökat med 19 procent och enligt Branschföreningen Tågoperatörerna har persontrafiken på järnväg ökat med hela 78 procent på 25 år!
Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket och inledningstalare på Järnvägsdagen, bekräftade att persontågsresandet ökar och hon ser positivt på trenden, men hon höjde samtidigt ett varningens finger om att slå sig till ro. - Vi ska vara stolta över vad som åstadkommits, dock ska vi inte vara nöjda, det finns mycket mer vi kan göra och det finns både möjligheter och utmaningar. En utmaning på kort och medellång sikt är att skapa en mer robust och pålitlig järnväg. Det är viktigt att vi får upp punktligheten och ner frekvensen av störningar i järnvägssystemet och när vi väl har en störning, krävs en effektivare återställningsförmåga, sade Erixon som också passade på att nämna infrastrukturpropositionen som Trafikverket varit nära involverade i som en tung remissinstans. - I det inriktningsunderlag som vi lämnade för cirka ett år sedan till regeringen och som legat till grund för infrastrukturpropositionen, så lyfte vi fram ett antal stora utmaningar.
- Det är viktigt att se de skilda förutsättningar som finns mellan stad och landsbygd. Att både se vad som behöver göras i städerna, där urbaniseringen och det ökade befolkningstrycket gör att det krävs ny infrastruktur som behöver knytas ihop med ett ökat bostadsbyggande. Detta samtidigt som vi behöver säkra tillgängligheten på landsbygden.
- Vi har också pekat på behovet av en mer modern järnväg, där vi bättre tar tillvara den nya teknikens möjligheter. Detta bland annat för att öka robustheten i järnvägssystemet, men även för att möta de klimatutmaningarna som finns, att kunna leva upp till miljömålen att kunna minska utsläppen av koldioxid med 70 procent till 2030.
Infrastrukturpropositionen innebär kraftigt ökade anslag till järnvägsunderhåll, något som Erixon närmast ser som en grundförutsättning för status quo.
- Vi tror att höjningen gör att vi kan bibehålla kapaciteten i systemet och det är också klokt att man väljer att gå från avhjälpande underhåll till förebyggande underhåll, sade Erixon, som också konstaterade vad redan infrastrukturminister Anna Johansson redan sagt om nya höghastighetsplaner.
- Utbyggnaden av nya stambanor med höghastighetsstandard ska ske i den takt som ekonomin tillåter.
Läs mer om Järnvägsdagen i Nr 6 av Nordisk Infrastruktur
