En tågresa mellan Stockholm-Göteborg på två timmar kan bli verklighet med de nya höghastighetståg som regeringspartierna nu är överens om att gå vidare med.
– Om man kommer under tre timmar visar tidigare forskning att 70 procent av alla resor görs med tåg av tåg- och flygresor, säger Anna Elofsson, som forskar om långväga resande vid Chalmers tekniska högskola.
Vilken hastighet regeringspartierna har kommit överens om för det nya höghastighetståget vill infrastrukturministern inte avslöja, men tidigare har man talat om att det på vissa sträckor kan räcka med 250 kilometer i timmen. Miljöpartiet har dock drivit på för att tågen ska gå i 320 kilometer i timmen.
Om det blir det senare alternativet kommer man att kunna åka sträckan Stockholm-Göteborg på två timmar. En sträcka som i dag tar 03.09 timmar. Skulle höghastighetståget i stället gå i 250 kilometer i timmen blir tiden 02.16 timmar.
Sträckan Stockholm-Malmö tar i dag 04.29 timmar. Med det snabbaste alternativet är man framme på 02.28 timmar och med det andra alternativet blir tiden 02.47 timmar.
Forskning visar att nio av tio väljer tåget framför flyget om restiden är kortare än två timmar. Tar tåget tre timmar väljer sju av tio bort flyget, enligt Anna Elofsson, doktorand vid Chalmers tekniska högskola, som forskar om långväga resande ur ett hållbarhetsperspektiv.
– Det är intressant att jämföra med Tyskland som har byggt höghastighetståg mellan Berlin och München nyligen, där har man räknat med en väldigt stark överflyttning från flyg till tåg. Det blir också ett uppsving för de städer som ligger längs med vägen, helt plötsligt blir det nära till storstäder för dem. Det blir samma i Sverige för de städer som får stopp på höghastighetsbanan.
Frågan om höghastighetståg har diskuterats politiskt i flera år. Regeringspartiernas överenskommelse är en kompromiss som utgår från det förslag som den så kallade Sverigeförhandlingen tagit fram. De kom fram till att man bör bygga höghastighetsjärnväg för tåg som kan köra 320 kilometer i timmen och att utbyggnaden bör vara klar cirka år 2035 – ett årtal som nu skjutits fram till 2045.
Men det är svårt att säga klimatmässigt vad som är bättre och sämre, enligt Anna Elofsson.
– Det kräver mycket resurser att bygga järnväg. Man måste göra en livscykelanalys för att räkna på om det är klimatmässigt vettigt, men kan hoppas på att det ersätter andra inrikesresor som hade varit mer klimatintensiva. Det är uppenbart att vi behöver ställa om vår konsumtion av resor.
