I södra Storstockholm planeras en snabbspårväg, Spårväg syd. Trafikforskare har granskat hur ansvariga i projektet räknat på samhällseffekterna. Slutsatsen är att den samhällsekonomiska kalkylen inte verkar spela någon större roll för beslutet att investera i spårvägen eller inte. Dessutom tycks spårväg ha varit det enda alternativ som getts utredningsresurser och analyserats.
– Att folkvalda beslutsfattare fortsätter med ett projekt oavsett lönsamhet är deras rätt. Att planeringsprocessen däremot är fokuserad på ett enskilt alternativ riskerar leda till dåligt utnyttjande av allmänna medel eftersom det finns en risk att mer lönsamma alternativ inte tas upp för utredning, säger Erik Johansson, K2 och LTH, som står bakom studien tillsammans med Anna Anund, K2 och VTI.
Erik Johansson och Anna Anund intervjuade personer som varit inblandade i att ta fram den samhällsekonomiska analysen för spårvägen. Intervjupersonernas uppfattning är att valet av Spårväg syd har styrts utifrån en vilja att få till stånd ett ökat bostadsbyggande och för att erbjuda sina medborgare en god kollektivtrafik. Det verkar även ha funnits en ”förkärlek för spårväg” före andra alternativ, menar intervjupersonerna.
De intervjuade personerna var anställda vid Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting och en konsultbyrå. Forskarna har även utgått från litteratur på området om transportplanering och beslutsfattande för att ge fallstudien och intervjupersonernas svar ett sammanhang.
Resultatet presenteras i rapporten ”Planering och utredning av kollektivtrafikinvesteringar: En fallstudie av Spårväg syd” (K2 Working Papers 2018:2).
Forskningen har bedrivits inom ramen för forskningsområdet Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen vid K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. K2 drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö universitet och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne.
