Privat ägande av infrastruktur är en kontroversiell och komplex fråga, men i den forskning som WSP bedrivit har man identifierat ett antal områden där potentialen är stor - både att locka privat kapital och där nyttan för medborgarna skulle öka. Ett exempel är tunnelbanestationer. Det är få platser som har så bra lägen i staden. Liljeholmen är ett bra exempel där kommersiell utveckling av platsen lett till både goda affärer och en ökad service till trafikanterna. Ett annat exempel är rastplatser i mer trafikerade lägen. Dessa kan bära på en kommersiell potential som idag är outnyttjad och där en driven aktör skulle kunna skapa en mycket bättre upplevelse för trafikanterna.
– Vi ville studera detta för att se vilka delar av infrastrukturen som skulle kunna ägas av en annan aktör, men också titta på vem som kan äga, förvalta och utveckla en plats på bästa sätt för dem som ska använda den. Infrastrukturens totala värde bedöms till cirka 4 000 miljarder kronor och det är av vikt att dessa tillgångar förvaltas på bästa sätt. I fallet rastplatser skulle det kunna handla om allt från rena toaletter, mer service, restauranger, laddstationer och tillgång till wifi för att nämna några exempel. Genom att släppa in aktörer som kan tänka nytt och kreativt öppnas många möjligheter både kommersiellt och för att öka kundnyttan, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor och chef WSP Advisory.
Infrastrukturen, inte minst inom transportsektorn, står inför nya krav på snabb förändring. Det handlar om fortsatt stark urbanisering, tuffare klimatmål och omställning till fossilfri transportsektor. Digitalisering och elektrifiering öppnar nya möjligheter, men kräver också omfattande investeringar om nyttorna ska kunna realiseras. Hur våra befintliga infrastrukturtillgångar ägs och förvaltas, kommer därför flytta allt högre upp på agendan. Samtidigt finns ett stort och växande globalt spar- och pensionskapital som är intresserade av att investera långsiktigt i infrastruktur.
– Svensk infrastrukturpolitik bör fundera på hur man kan dra nytta av detta investeringskapital på bästa sätt. En smart reglering som öppnar för nya samarbetsformer för aktörer i privat och offentlig sektor kan öppna för en kraftfull effektivisering av infrastrukturen, och för att vi kan genomföra viktiga klimatåtgärder snabbare än vi annars kan ha råd med, menar Fredrik Bergström.
