Framtidens resa mellan Göteborg och Oslo tar en timme, sker 7-20 meter över marken och i ett komfortabelt och tyst höghastighetståg via Skagerrakbanan. Den planerade men ännu inte beslutade höghastighetsbanan möjliggör också en snabbare och klimatsmart förbindelse ut i Europa. Nu lanseras utvecklingsarbetet med Skagerrakbanan av flera bohuslänska och norska kommuner, ambitionen är att höghastighetsbanan ska vara klar 2028.
Skagerrakbanan planeras till 256 kilometer dubbelspår som byggs från Göteborg till Oslo på betongpelare och genom tunnlar. Stationer planeras i Kungälv, Stenungsund, Uddevalla, Munkedal, Lysekil, Tanum, Strömstad-Skee, samt på den norska sidan i Halden, Sarpsborg, Askim, Rackestad och Ski. På dessa stationer planeras tåget att stanna minst en till två gånger i timmen. Detta ger ökad flexibilitet att bo på en plats och jobba på en annan, och öppnar möjligheter för utveckling av både näringsliv och besöksnäring.
– Vi hoppas att Skagerrakbanan blir ett jättelyft för hela Västsverige. Det är ett snabbt, effektivt och klimatsmart transportsätt som kan konkurrera med flyget. Höghastighetsbanan ger mycket goda förutsättningar för ökad inflyttning, ökad arbetspendling, mer investeringar inom näringslivet, ökat bostadsbyggande och fler besökare, säger Anders Brunberg, tillväxtchef i Uddevalla kommun och projektledare för Skagerrakbanan.
Eftersom Skagerrakbanan planeras byggas på betongpelare undviks barriärer i landskapet, marken runt och under höghastighetsbanan kan fortsätta odlas, natur och djurliv kan bevaras. Höghastighetsbanor finns redan på flera platser runtom i världen, bara i Europa finns 1000 mil höghastighetsbanor och i Kina 8000 mil höghastighetsbanor. Det byggs mer höghastighetsbanor idag än konventionell järnväg i världen. Byggtiden för en höghastighetsbana på betongpelare blir också betydligt snabbare jämfört med konventionell järnväg, och den är billigare att bygga.
– Tekniken finns på plats, finansieringsarbetet är en lång bit på väg och miljöbedömningsarbetet med länsstyrelsen pågår. Nu återstår den viktigaste delen – förverkligandet. Vi blir en del av Europa med Skagerrakbanan och den kommer att kraftigt bidra till minskad klimatpåverkan, säger Anders Brunberg.
De bohuslänska kommunerna Kungälv, Stenungsund, Uddevalla, Munkedal, Lysekil och Strömstad har gått samman i ett konsortium för att tillsammans hitta bästa gemensamma utveckling för arbetsmarknadsregionen och skapa förutsättningar för regionförstoring mot Østfold och Oslo. Konsortiets namn är Transportkorridor Skagerrak. Det är detta konsortium som driver utvecklingsarbetet med den planerade Skagerrakbanan. Utöver de svenska kommunerna har fyra kommuner i Norge formellt besvarat en invitation att arbeta för utveckling av Skagerrakbanan: Halden, Sarpsborg, Indre Østfold och Nordre Follo.
Skagerrakbanan beräknas finansieras privat och återbetalas på liknande sätt som Öresundsbron, det vill säga med biljettintäkter. Ambitionen är att byggnationen av Skagerrakbanan påbörjas 2024.