Inlandsbanans delsträcka i södra delen av länet firar 100 år. Med ånglok och vagnar från samma tidsålder kör vi resenärer till och från firandet där sista skarvjärnet monterades för 100 år sedan, nämligen i Överhogdal.
Inlandsbanan sträcker sig mellan Kristinehamn vid Vänern och Gällivare i Malmfälten, totalt 130 mil. Den södra delen mellan Kristinehamn och Sveg byggdes ursprungligen av olika privata järnvägsaktiebolag. Denna del förbands norr om Sveg av järnvägar som staten byggde till den kompletta Inlandsbanan.
Kung Oscar II hade lovat människorna i norra Jämtland en järnväg. Därför byggdes Östersund-Strömsund före delen Sveg-Brunflo. Så småningom kom man i gång med järnvägsbygget även söder om Östersund och 1913 startade arbetet med sträckan Brunflo – Sveg längs Inlandsbanan. Första biten från Brunflo och söderut kunde öppnas rätt snart och börja trafikeras. Här var det inte heller någon större tvekan hur banan skulle dras utan Inlandsbanan gick igenom större orter som Fåker, Hackås, Svenstavik och Åsarna.
Sedan blev det knepigare med hur järnvägen skulle dras. Svegsborna ville naturligtvis ha så kort restid som möjligt – en rak linje mellan Sveg och Åsarna. I Ytterhogdal och Rätan önskade man också ha tåget nära knuten och i så fall blev det en rejäl omväg från Sveg.
Frågan löstes senare genom en kompromiss och banan byggdes så att helt nya järnvägsorter uppstod, till exempel Sörtjärn, Nederhögen och Röjan. Dyrtid hade det dessutom blivit kring 1920 och först 1922 gick det att åka hela vägen från Sveg till Östersund sedan sista skarvjärnet monterades fast mellan Ytterhogdals som låg en halvmil från samhället och Överhogdals stationer. En minnessten finns på platsen.
År 1922 kunde man åka tåg från Sveg till Östersund på morgonen och tillbaka igen senare samma dag, och genomgående trafik mellan Kristinehamn och Östersund var möjligt.
Så rullade tågen på. Rälsbussarna kom under 1930-talet. Ångloken ersattes av diesellok. Tre tåg per dag i vardera riktningen gick Östersund-Sveg ända fram till att SJ lade ner sin trafik på Inlandsbanan 1991. Inlandsbanan bildades i stället och skötte tågen främst sommartid. Så småningom även under vintersäsong. I övrigt fick man åka landsvägsbuss.
Inlandsbanan har rustat spåren för tyngre godståg och satsar på att utveckla persontrafiken än mer på banan. Och nu är det dags för 100-årsjubileum för denna vackra järnväg.
