Fyrspåret mellan Malmö och Lund - så bevaras jordbruksmarken

Foto: Trafikverket

De tillfälliga spåren är byggda på lånad jordbruksmark. Två gånger om året vänder Trafikverket på jorden så att den kan lämnas tillbaka lika näringsrik som vid utlåning. Det har blivit dags för årets första vändning!

Järnvägen mellan Malmö och Lund kantas av både tätorter och jordbruk. För att få plats att bygga de tillfälliga spåren har Trafikverket lånat mark av privata markägare.

Det är inte vilket mark som helst, utan Skånsk åkermark som sägs vara bland Sveriges bästa. När projektet är klart hösten 2023 ska de tillfälliga spåren tas bort och all mark lämnas tillbaka i ursprungligt skick. Nu värnar vi extra om jorden på den lånade marken.

bild
Foto: Trafikverket

Vänds för att hållas vid liv
Det första lagret av jord på åkermarken kallas för matjord. Där bor daggmaskar och andra mikroorganismer som bryter ner organiskt material så som löv och kvistar. Den processen bildar mylla, och är vad som skapar näring i matjord.

Matjord grävs upp för att ge plats åt de tillfälliga spåren och läggs i högar, så kallade matjordsvallar. Eftersom att matjord behöver både luft och solljus vänds högarna två gånger om året. På så sätt får de delar som legat underst komma övers, utan denna process hade näringen i jorden försvunnit och dött.

Processen minimerar även spridning av ogräs genom att ogräsfrön hamnar underst i högen, förlorar kontakt med luft och solljus, och kvävs.

Mark odlas återigen vid Lommavägen
Nu brukas jordbruksmarken vid Lommavägen i Hjärup återigen efter ett par års förvaring av stenmaterial och arbetsmaskiner. Även denna matjord har vi två gånger om året vänt på för att behålla dess näring.