2770 av Sveriges 6500 plankorsningar har aktiva skydd med bommar, ljud- och ljussignaler. Men systemen är byggda med gammal reläbaserad teknik. Nu har arbetet inletts för att höja säkerheten med modern datateknik, nya bommar och nya signaler. Enligt Trafikverkets plan ska 100 plankorsningar per år få ny utrustning under 25 år.
AV ANDERS CARLSSON
De nya vägskyddsanläggningarna har fått namnet Alex, en förkortning för Automatic Level Crossing. I samband med att Alex-systemen installeras kommer också annan ny utrustning att dyka upp vid järnvägsövergångarna.
När en bilist närmar sig en järnvägsövergång med en datoriserad vägskyddsanläggning är mycket sig likt. Vägmärkena är bekanta och bommarna har samma färger som tidigare. Men det finns skillnader. Grindmärket, det första man passerar före korsningen, är monterat på en svart plåt. Där finns också två gula signallampor monterade.
– Vi kallar det förvarningsljus. De blinkar när tåget kommer. Vi sätter upp dem där det går lite för fort på vägen. Då kan vi hjälpa trafikanterna att göra rätt genom att sakta ner och inte av misstag köra in i fällda bommar. Sedan får vi led-signaler överallt som syns bättre, inte minst starkt ljus som solsken. Där tror jag att man som bilist kan ha en fördel, säger Olle Mornell, specialist på plankorsningar vid Trafikverket.
Hur långt har utbyggnaden kommit?
– Det ligger väldigt mycket i pipen, men just nu är det mest projektering som pågår. Utöver åtta piloter har vi byggt fyra stycken anläggningar i Östersund, och en i Borås. Totalt har vi 13 i drift just nu. Men det kommer nog att accelerera eftersom det projekteras mer och mer.
Vilka är fördelarna med Alex jämfört med de gamla systemen?
– En stor fördel är att vi har anläggningsövervakning. Om det blir något fel då talar anläggningen om det. Man kan då se vad som har gått sönder vilket ger oss en möjlighet till en snabbare åtgärd.
Den nya tekniken gör att anläggningarna inte behöver besökas så ofta.
– Normalt ska man göra det tre gånger per år men nu räcker det med en gång per år, och då är det mest mekaniska fel som behöver åtgärdas, till exempel att någon reflex har lossnat eller att någonting har blivit smutsigt. Alla andra fel ska anläggningen säga till om, säger Olle Mornell.
Alex-systemen kan också hjälpa till vid utredningar efter tillbud.
– Om det har inträffat en olycka så kan man i dag inte se hur anläggningen betedde sig innan den inträffade, men det kan vi med de nya anläggningarna. Till exempel om bommarna har varit uppe eller nere, så där har vi nu en fördel.
Vad kommer att ske med ljudsignalerna?
– De nya ljudsignalerna låter fortfarande som de gamla. Men de gamla signalerna ringer likadant åt alla håll som kyrkklockor. De nya består av två högtalare per plankorsning. De riktas inåt mot korsningen för det är där som varningen ska höras. Ljudsignalen fungerar bara mot den som går.
Varför uppfattas den inte av bilförare?
– Den som kör bil hör den inte eftersom man har ljudisolerade bilar idag, eller så har man hög musik på. För gående funkar ljudsignalerna om man inte har musik i öronen.
Hur påverkas omgivningen av ljudet?
– En fördel med att vi riktar ljudsignalerna in mot korsningen är att vi inte stör de intillboende. Vi har ställt krav på att det ska har ett visst ljudtryck i korsningen och det ska vara lägre utanför ett visst område som vi har definierat. Det är rätt mycket klagomål på ljudsignaler, speciellt sommartid då man har öppet fönster.
Vilka förändringar blir det vid järnvägsövergångar för gående och cyklister?
– När vi ändå byter ut anläggningarna ska vi om möjligt förse plankorsningarna med gång- och cykelbanor, då de ibland saknas. De kanske finns på båda sidor om korsningen men inte över själva spåret – där smalnar allting av. Om det inte går ska vi i alla fall förbereda för att det ska vara möjligt i framtiden så att det inte ligger kabelbrunnar i den positionen. Man kan också göra ett ”timglas” där man smalnar samlar av körbanan för bilarna för att få plats för gång- och cykelbana, säger Olle Mornell.
Ändras utrustningen vid övergången på något sätt?
– Vi har numera bomkjolar i sortimentet. Tyvärr förekommer det att gående kryper under bommarna och med kjolar minskar vi den risken.
En annan nyhet är att kallade pyramidmattor finns i sortimentet.
– De ser ut som upp och ner vända äggkartonger ungefär. Det är svårt att gå på dem. Syftet är att förebygga risken att någon tar sig in på spåret genom att lägga pyramidmattorna på båda sidorna om plankorsningen. Det är förbjudet för obehöriga att gå i spåret, men i första hand vill vi förebygga olyckor och i andra hand trafikstörningar, säger Olle Mornell.
Kommer ni att installera kamerövervakning?
– Det finns kameror i sortimentet, men kameror är inte något vi har som standard. Det är någonting som vi sätter upp för att kunna utvärdera risker i anläggningarna En kamera spelar in tågpassager och andra rörelser. Efter en vecka raderas inspelningen.
Kamerövervakning är ett ingrepp i den personliga integriteten så det måste finnas en anledning, till exempel säkerhet, för att använda kameror.
– Det är sällan det finns sådana skäl, så det är ingenting som vi direkt satsar på, men möjligheten finns, säger Olle Mornell.
Trafikverket köper Alex-anläggningarna som ett paket och inte som tidigare i lösa delar från olika leverantörer.
– Leverantören ansvarar för alla interna gränssnitt även ut till signaler så att själva styrenheten, kablar och signaler levereras ihop. Det gäller även stolpar, fundament och fästen. Vi blandar inte ihop leverantörer med varandra utan en leverantör ska leverera allt.
Ett färdigt system alltså?
– Ja, precis, Och så funkar det ju på bilar om man köper en bil från ett visst märke. Man kan ju inte ta hjul från en Volvo och sätta på en Mercedes, ja det kanske du kan om du är riktigt duktig, men garantin lär ju inte gälla då. Och vi tänker likadant. Leverantören ska ta det övergripande ansvaret för produkten, så de ska se till att det funkar.
Vad ställer ni för krav på hållbarhet?
– Vi har ställt krav på 30 års livslängd på utrustningen, och att ha tillgång till reservdelar över tid. Det har vi inte på de gamla anläggningarna, utan där försvinner reservdelar och då så har vi ingenting att byta med. Men tanken är nu att de anläggningar som vi ersätter ska plockas på reservdelar så vi kan underhålla även dessa efter det som är kvar, säger Olle Mornell.
