Att det är trångt på järnvägen har inte undgått någon. På senare tid har järnvägens betydelse för samhällsbygget och tillväxten hamnat ett nytt ljus. Behovet av ett robust och tillförlitligt system har aldrig varit tydligare. Aftonbladets ledarsida ställde under våren den brutala frågan om att tvingas välja – gods eller människor på tåget? Dit ska vi inte, men helt klart blir belastningen på järnvägssystemets kapacitet allt tyngre.
Av: Gustaf Engstrand, Näringspolitisk chef Tågföretagen
"Industrilyftet" – den senaste rapporten från Omtag Svensk Järnväg, ett initiativ i Tågföretagens regi, konstaterar att industrin är motorn i Sveriges ekonomi. Industrin står idag för 15 procent av det samlade förädlingsvärdet och sysselsätter 800000 personer på ett eller annat sätt. Industrins samlade investeringar uppgår till cirka 200 miljarder kronor per år. Men en förutsättning för allt detta är att industrin i Sverige fortsätter vara globalt konkurrenskraftig – vilket kräver ett fungerande transportsystem.
I norr, hos LKAB med flera, ser vi stora intäktsbortfall till följd av brister i infrastrukturen som stoppade trafiken på Malmbanan i flera veckor. Och trots att Malmbanan är igång igen så räcker inte kapaciteten till. Leveranserna motsvarar för närvarande inte kundernas efterfrågan.
På grund av bristerna i infrastrukturen riskerar Sverige att väljas bort när tunga industrier ska välja plats för kommande investeringar. I Industrilyftet har en grundlig analys gjorts som visar att, utifrån 20 stora industriföretag, hindras vart fjärde företag att genomföra investeringar eller har stora problem till följd av störningar eller kapacitetsbrist. Detta hotar industrins överlevnad.
I rena siffror innebär detta att 80000 sysselsatta påverkas direkt eller indirekt av allvarliga störningar eller kapacitetsbrist. Uppräknat till nationell nivå innebär det att 400000 direkt och indirekt sysselsatta påverkas av brister i järnvägssystemet. Basindustrin är mer drabbad än industrin i övrigt eftersom basindustrin är mer beroende av tågtransporter.
Regeringen: 20 procents uppräkning räcker inte
Behovet av ett omtag för svensk järnväg är tydligt. Därför är Tågföretagens viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Vilket vi skriver i vårt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som skickades in i april i år.
Trafikverkets underlag utgör en central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och den närmast förestående utvecklingen av denna. Det är därför en större brist att regeringens direktiv inte har utgått från att Trafikverket skulle göra en samlad bedömning av vad Sverige faktiskt behöver i form av transportinfrastruktur för att klara framtidens krav. Det handlar här om kraven som ställs från ett samhälle i tillväxt, med stora industriinvesteringar, klimatsäkring, Nato-anslutning och ökande transporter till och från Europa.
Den begränsade kapaciteten och bristande kvaliteten i järnvägssystemet har redan börjat bli en tydlig minuspost inför beslut om stora industriinvesteringar i Sverige. Det riskerar i förlängningen att påverka landets tillväxt och framtida välstånd negativt. Det behövs därför en betydligt större ram för att hantera behoven. Hur stor den ska vara har vi dessvärre inte fått svar på.
Sverige behöver ett transportsystem som binder ihop Sverige med Europa och skapar förutsättningar för förbättrad produktivitet, tillväxt och konkurrenskraft. Järnvägsbranschens Samverkansforum, JBS, har nyligen tagit fram en vision för hela transportsystemet med järnvägen som ryggrad. Visionen skulle kunna inspirera regeringen till att ta nästa steg mot en tydligare vision för transportsystemet, där alla trafikslag bidrar på bästa sätt.