Helsingfors deltar inte i finansieringen av Västbanans byggfas

Västbanan är en delvis dubbelspårig tågförbindelse som byggs mellan Helsingfors och Åbo och som gör resorna mer tillförlitliga och erbjuder nya möjligheter till mobilitet, tillväxt och utveckling. Den nya banan medför en snabbare och smidigare förbindelse, men den för också alla orter längs banan närmare huvudstadsregionen och skapar ett arbetsmarknadsområde för 1,5 miljoner finländare i västra delen av södra Finland. Foto: Finlands Trafikverk - Väylävirasto

Staten och kommunerna Åbo, Esbo, Salo, Lojo, Vichtis och Kyrkslätt, som är delägare i Västbanan AB (Länsirata Oy, på finska), har nått en preliminär överenskommelse om villkoren för Västbanans byggfas. Helsingfors, som deltog i planeringsfasen, kommer dock inte att delta i finansieringen av byggfasen. Beslutet från Helsingfors att inte delta har väckt hård kritik, särskilt i Åbo, där man anser att Helsingfors skulle vara den största förmånstagaren av järnvägen.

För att kunna gå vidare till byggfasen krävs beslut från alla parters behöriga beslutsorgan. Parterna måste också godkänna det slutliga aktieägaravtalet som ska utarbetas senare. Statens del kräver godkännande från riksdagen av statens budget.

I detta skede omfattar övergången till byggfasen följande delprojekt: Esbo-Kyrkslätt, Vichtis-Lojo, Salo-Hajala samt Nunna-Kuppis.

Under den nuvarande regeringsperioden är avsikten att utarbeta en byggplan för hela förbindelsen och att påbörja byggandet av sträckorna Esbo-Kyrkslätt och Salo-Hajala. Kostnadsberäkningen för de delprojekt som påbörjas under denna regeringsperiod uppgår till cirka 600 miljoner euro.

Strikt kostnadskontroll

- Vi anser att noggrann kostnadsuppföljning är avgörande för projektets framgång, säger en talesperson för Länsirata Oy. Innan varje delprojekt startas måste bolaget göra en kostnadsbedömning. Delprojektet kan endast startas efter att aktieägarna har konstaterat att det inte föreligger någon exceptionell kostnadsökning.

Kostnadsutvecklingen kommer att övervakas noggrant. Om kostnaderna för projekten överstiger de beräknade kostnaderna krävs separata beslut om fortsättning, där kostnadsansvaret delas mellan staten och kommunerna.

Finansiering och ekonomiska risker

Staten och kommunerna förbinder sig att finansiera byggfasen med 400 miljoner euro vardera, totalt 800 miljoner euro. Kommunernas andel fördelas mellan dem på ett separat överenskommet sätt.

Utöver detta ges bolaget rätt att ta upp lån på upp till 500 miljoner euro. Denna rättighet kan endast användas efter att statens och kommunernas finansiering samt CEF-stödet har utnyttjats. Det EU-stöd som redan har beviljats för projektet och eventuellt ytterligare CEF-stöd minskar bolagets behov av att ta upp lån.

Under denna regeringsperiod kommer endast en del av statens och kommunernas finansiering att användas, och inga lån kommer att tas upp.

Efter byggfasen ansvarar staten för drift- och underhållskostnaderna för den byggda infrastrukturen. Den egendom som byggs av bolaget överförs till staten senast vid byggfasens slut eller så omvandlas bolaget till ett helstatligt ägt bolag.

Fortsatta förhandlingar

Aktieägarna fortsätter förhandlingarna om det slutliga aktieägaravtalet.

Källa: Osto ja Logistiikka

 

 

 

 

4o