Hur bekväm tågresan är kan tyckas vara en subjektiv upplevelse. Men Trafikverket och EU-rail har lyckats ta fram ett världsunikt mätetal för komfort. Med mätetalets hjälp går det att se hur förändringar av vagnar och spår påverkar komforten. Nyheten presenterades på järnvägsmässan Train & Rail.
Matthias Asplund, vid Trafikverket, presenterade tre innovationer som Trafikverket och Europe´s rail har forskat fram i samarbete vid sin föreläsning på järnvägsmässan Train & Rail. En av dem handlade om komfort.
– Komfort är viktigt faktiskt, sa Matthias Asplund och ställde en flaska på en smal avsats.
– Ni har säkert åkt tåg i Europa. Jag har åkt tåg i Schweiz och jag är imponerad. Där kan flaskan stå kvar i minut, men om man åker tåg mellan Stockholm och Borlänge trillar den omkull ganska fort.
Men trots fallande flaskor är det ingen lätt uppgift att mäta komfort.
– Du ska få en god upplevelse som passagerare på tåget. Du ska känna dig trygg och du ska känna dig utvilad. Men problemet är att det inte finns några parametrar på vad som är en god komfort, sa Matthias Asplund
Trafikverket och EU-rail beslutade att försöka få fram ett sådant mått.
– I samarbete med operatörer instrumenterade vi fordon, vi satte in dem i trafik, och samlade in data. Till slut fick vi en kritisk mängd data som visade: Så här ser komforten ut. Nu kunde vi börja korrelera komforten med geometriska parametrar och vi fick fram helt nya mätetal. De heter GIPr (Gradient index profile rail) och Gipw (Gradient index profile wheel).
Enligt Matthias Asplund är mätetalen unika i hela världen.
Mätetalen för komfort var en av tre innovationer som Matthias Asplund presenterade på sin föreläsning.
En annan innovation var ett så kallat modulariserat spår som installerats på Malmbanan norr om Boden
Det består av en basplatta, ett gummimembran, och ett block och en styrpinne som håller fast blocket. styvheten på systemet kan justeras genom ett gummimellanlägg. Genom att spåret är uppbyggt av moduler går det att ta bort eller byta olika delar. Och man vet hur lång tid en sådan åtgärd tar vilket leder till bättre kalkylerbarhet.
– Det är det första modulariserade spåret i världen vad jag känner till, säger Matthias Asplund.
Den tredje innovationen som presenterades handlade om övervakning av infrastruktur från reguljär trafik. I projektet hade man satt sensorer vid ett hjul på ett fordon som trafikerade sträckan Stockholm–Narvik. Målet var att hitta skador på rälsen som man annars inte kunnat hitta.
– Och det funkade, konstaterade Matthias Asplund.
Av: Anders Carlsson