Regeringen överger överskottsmålet och skapar utrymme för infrastrukturinvesteringar
Nu kräver näringslivet med Svenskt Näringslivs styrelseordförande Jacob Wallenberg i spetsen att Sverige måste ta nya initiativ för att bibehålla sin konkurrenskraft. Produktivitetstillväxten har bromsat in och under ett antal år har Sverige haft en svagare BNP-tillväxt per capita än EU-snittet. ”Vi lutar oss mot tidigare genomförda strukturreformer. Vi behöver uppdatera dem, vi behöver vässa oss ytterligare”, säger han i en intervju i DI.
Som svar på kraven tillsätter Elisabeth Svantesson en parlamentarisk utredning för att se över överskottsmålet. Det gör hon för att öka utrymmet för investeringar i infrastruktur. Efter den finansiella krisen på 1990-talet antogs ett finanspolitiskt ramverk där man fastställde vilka överskott de statliga finanserna skulle generera. Man ville spara i goda tider för att ha en buffert när konjunkturerna blev sämre. Men nu skrotas alltså överskottsmålet.
Sverige måste hitta nya finansiella lösningar, menar Wallenberg, där privat kapital kan gå in och finansiera infrastruktursatsningar. Han pekar på två exempel - Öresundsbron och Arlanda Express. Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab medan Arlanda Express ägs av australiska pensionsfonder och den kinesiska staten.
Och uppmaningen hörsammas av finansminister Elisabeth Svantesson som nu sammankallar företrädare för näringslivet till ett möte för att öka investeringstakten i landet. ”Jag välkomnar den här diskussionen och jag ser att det finns mer att göra. Det kommer att behövas mer investeringar i infrastruktur och i den gröna sektorn. Vi behöver stärka Sverige som industrination”, säger hon i en kommentar.
Svenskt Näringsliv ger förslag på fyra projekt som kan finansieras med privat kapital. Det gäller järnväg mellan Stockholm och Oslo, upprustning av Öresundsbron, dubbelspår på järnvägssträckan mellan Luleå och Boden och en förbifartsled i Skellefteå.
Sverige har i dag en av Europas lägsta statsskulders på 33 procent av BNP. Det är långt under nivåerna i våra konkurrentländer. Investeringar i infrastruktur skapar högre avkastning än att betala räntor på en mycket låg statsskuld. Så resonerar uppenbarligen även Elisabeth Svantesson som nu vill se över de statliga budgetmålen för att tillsammans med näringslivet satsa på en rejäl upprustning av Sveriges infrastruktur.