Snälltåget kör nattåg till och från Hamburg och Berlin 220 dagar om året och har sedan starten av den nya linjen Stockholm – Malmö – Köpenhamn – Hamburg – Berlin 27 juni förra året haft över 120.000 resenärer. Jämfört med den gamla linjen Malmö – Berlin så är det en ökning av antalet resenärer med 500 procent.
– I sommar har varje avgång varit fullbokad och vi har utökat kapaciteten med en extra sittvagn i flera avgångar under juli och början av augusti, säger Marco Andersson, Marknadschef för Snälltåget. Under juli månad hade vi 100 procent fler resenärer än förra året.
Snälltåget kör den nya linjen helt utan bidrag från staten, och kör därför när det finns en tillräckligt stor efterfrågan hos resenärerna. Inför 2023 planerar Snälltåget att utöka trafiken med ytterligare 20 dagar till 240 dagar om året, för att möta den ökade efterfrågan. Snälltåget anser dock att konkurrensen från SJs nya nattåg Stockholm – Hamburg inte sker på rättvisa villkor.
– SJ får bidrag av Trafikverket för att köra parallell nattågstrafik med vår över 100 dagar om året, d v s dagar som vi på Snälltåget redan kör. Det snedvrider konkurrensen och är bara slöseri med skattepengar, säger Marco Andersson.
Trafikverket har i avtalet med SJ en möjlighet att minska mängden avgångar som får statligt stöd för att inte störa konkurrensen. Det har inte Trafikverket gjort, trots att Snälltåget aviserade att trafiken kommer att utökas redan före upphandlingen påbörjades.
– När Regeringen gav uppdrag till Trafikverket att upphandla trafiken gav infrastrukturminister Tomas Eneroth löfte om att det inte skulle köras någon parallell trafik subventionerad av staten. Trafikverket har en möjlighet att rätta till detta, men så har man inte gjort, fortsätter Marco.
Snälltåget välkomnar konkurrens på spåret och det behövs mer kapacitet i den internationella trafiken, men konkurrens ska ske på lika villkor.
Snälltåget har efterlyst förenklingar för att köra internationell trafik som den viktigaste åtgärden för att fler ska kunna resa hållbart och prisvärt mellan våra europeiska länder. Exempel på önskvärda förenklingar är harmoniserade regler avseende fordon – till exempel att köra genom Danmark, lättnader i avgiftsnivåer för internationell trafik att använda spåren, skattebefrielse på bränsle, moms och skatt på tågresor och varor – på samma sätt som flyget subventioneras.
Liknande tankar har även föreslagits av EU-kommissionen för att ”boosta” den internationella tågtrafiken. Den svenska och den danska regeringen har dock gått en annan väg och valt att satsa på statlig stöd genom Trafikverket till ett tågbolag som lösning. Något som går att likna med att ta en huvudvärkstablett istället för att råda bot på det riktiga problemet.
