Investeringar i järnvägar är ett medel för att stärka ekonomisk utveckling och förstora arbetsmarknadsregioner menar experter på DN:s debattsida.
Investeringar i järnvägar är ett medel för att stärka ekonomisk utveckling och förstora arbetsmarknadsregioner. Citytunneln i Malmö är ett framgångsrikt exempel. Nu måste regeringen prioritera nya stambanor. Hur fort tågen går är mindre viktigt än att bygget faktiskt blir av. Det skriver Göran Cars, professor i samhällsbyggnad, Mattias Josefsson, vd, Europakorridoren och Ilmar Reepalu, fd kommunalråd (S) i Malmö på DN Debatt.
Syftet med en investering i nya stambanor är att skapa en förbättrad tillgänglighet. Järnvägen är alltså medlet för att nå målet, menar debattörerna. Med en förbättrad tillgänglighet förbättras individens möjligheter att välja sysselsättning och livsbana genom ökad tillgång till en större arbetsmarknad. Företagen får förbättrade möjligheter att rekrytera personal i och med att arbetsmarknaden omfattar fler, likaså kommer många företag närmare kunderna på de marknader där företagets produkter ska avsättas.
Som exempel på lyckade järnvägssatsningar pekar författarna på Citytunneln i Malmö. Projektet bedömdes från början vara olönsamt, men framstår i efterhand som lönsamt – mycket beroende på att den nya järnvägen matchades med kommunala och regionala satsningar.
Regeringen behöver nu prioritera utbyggnaden av nya stambanor. Frågan om vilken maxhastighet dessa ska ha kan ses ur olika perspektiv; om de ska vara höghastighetsbanor med maxfart 320 kilometer i timmen eller 250 kilometer i timmen. Valet mellan dessa alternativ får betydelse för såväl byggkostnader som för miljö och möjligheterna till regional utveckling och tillväxt.
