Gamla löften i nytt politiskt landskap

SJ:s nya höghastighetståg Zefiro Express tillverkas av Alstom och ska sättas in i trafik från och med 2026. Det byggs för hastigheter upp till 250 km/tim och kommer rulla på de nya stambanorna i framtiden. FOTO: SJ

I början av juni presenterade  regeringen en ny nationell plan för Sveriges transport­infrastruktur  under perioden 2022­2033. Sammanlagt fördelas hela 881  miljarder  kronor, vilket gör planen till den största infrastruktur investeringen i Sverige genom  tiderna. I ett nytt politiskt landskap kan det vara intressant att se vad som utlovades och vad som kan komma att ändras. Somligt i infrastrukturplanen kommer att läggas ned men man kan sannolikt förvänta sig att långt framskridna projekt kommer att genomföras.

AV PIERRE EKLUND
FOTO: REGERINGSKANSLIET, NIKLAS FORSSTRÖM,  MARIA NILSSON, SJ, NICKLAS LILJEGREN, SJÖFARTSVERKET, TÅGFÖRETAGEN OCH OLOFSTRÖMS KOMMUN, WIKIMEDIA COMMONS

bild
Stora satsningar sker på Roslagsbanan i Stockholm som ska förlängas ner till Centralen.FOTO: JOHN HARDWICK

"Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet"

Under flera pressträffar i juni presenterade Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth den nya nationella planen för Sveriges transportinfrastruktur under perioden 2022­2033. Syftet med in­vesteringen är att öka tillgängligheten, vidga arbetsmarknadsregioner och regional utveckling, förbättra konkur­renskraften och att nå klimatmålen.

– Vägarna är slitna, det är fullt på spåren, och vi har stora utmaningar som vi måste möta. Därför tidigare­lägger vi och intensifierar satsningar på infrastruktur. Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin, förklarade infrastrukturmi­nister Tomas Eneroth när han presen­terade den nationella planen.

– Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om ransportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet.

Den nya nationella planen innehåller infrastruktursatsningar på 799 miljarder kronor som förde­las på drift och underhåll av statliga järnvägar och vägar, samt utveckling av transportsystemet. Utöver de medel som riksdagen har anslagit för planperioden tillkommer ytterligare 82 miljarder kronor från banavgifter, trängselskatter, infrastrukturavgifter och medfinansiering, vilket gör att planen totalt omfattar investeringar på 881 miljarder kronor.

– Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet. Vi stärker vägnätet, inte minst i landsbygd. Vi nästan trefaldigar satsningarna på sjöfart. Infrastrukturplanen kommer att ge jobb, nya bostäder och ett kli­matsmartare transportsystem.

Arbetet med den nationella planen startade i juni 2020 då Trafikverket fick i uppdrag att ta fram ett inrikt­ningsunderlag för två alternativa planperioder, 2022­2033 och 2022­2037. I Trafikverkets inriktningsun­derlag analyserades och redovisades förslag för ekonomiska satsningar på transportinfrastrukturen. I okto­ber 2020 överlämnades underlaget till regeringen och skickades ut på remiss till Sveriges kommuner och regioner, näringslivet och civilsam­hället. Våren 2021 lade regeringen en infrastrukturproposition och efter riksdagens beslut redovisade Tra­fikverket ett nytt planförslag. Under 2022 har regeringen fastställt den nya nationella planen som talar om vad Trafikverket ska satsa på.

– Planen som regeringen har fasttällt är en övergripande ekonomisk planering som vi nu tar vidare. Nu vet vi vilka objekt som vi kan satsa på och jobba vidare med i vår planering, säger Pär­Erik Westin, strategisk pla­nerare vid Trafikverket och projektle­dare för den strategiska planen.

bild
Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth presenterade den nya nationella planen för Sveriges transportinfrastruktur.

bild

Klartecken för byggstart
Vissa av de objekt som Trafikverket föreslog har regeringen valt bort, bland annat vägsträckan Matfors­ Blåberget utanför Sundsvall, sam­tidigt som regeringen har tagit med helt nya objekt som Trafikverket inte hade med i sin ursprungliga plane­ring. 

– Det finns också exempel på objekt som vi tog med i planen, och där regeringen nu väljer att utöka sats­ningen. I de fall kan planeringen kanske forceras, men det sådant som vi kommer titta på.

– Objekt som tas bort eller får minskade medel är i regel sådana objekt som inte är påbörjade. Det sker sällan dramatiska förändringar på påbörjade objekt där entreprenad är upphandlad och kontrakterad.

– Nu går vi vidare med kortsiktig ge­nomförande­ och verksamhetsplane­ring för aktuella objekt, och  planerar för mer produktiva åtgärder. Vissa objekt kan få klartecken för byggstart, andra kan förbereda för byggstart.

Den nationella planen anger bland annat de investeringar och åtgär­der som Trafikverket får byggstarta under perioden 2022­2024, vilka investeringar och åtgärder som får förberedas för byggstart under peri­oden 2025­2027, samt övriga aktuella investeringar och åtgärder som Tra­fikverket får planera för att genom­föra under planperioden. Till stora infrastrukturinvesteringar, så kallade namngivna objekt, fördelas 296,7 miljarder kronor samt medel från bland annat trängselskatt, infrastruk­turavgifter samt med finansiering från i första hand kommuner och regioner.

I södra Stockholm vill Trafikverket bygga Tvärförbindelse Södertörn, en ny väg med gång­ och cykelbana från E4/E20 vid Kungens kurva till väg 
73 vid Haninge centrum, då länsväg 259 länge har varit en av länets mest olycksdrabbade sträckor. Trafikverket hade planerat för 4,5 miljarder kro­nor, men regeringen beslutade att öka beloppet till 13,3 miljarder kronor för att påskynda projektet.

– Att Tvärförbindelsen i förslaget är fullt finansierad är ett efterlängtat besked för Huddingebor. En seger för alla oss som kämpat för att invånare och företag på södra länshalvan ska få en rimlig trafiksituation, sa Daniel Dronjak (M), kommunstyrelsens ord­förande i Huddinge till Sveriges Radio efter beskedet.

bild
Hjulstabron byggs om för 400 miljoner kronor för att underlätta överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

Satsningar på sjöfart

Planeringen slår fast att bygget av Sveriges första permanenta elväg på sträckan Hallsberg­Örebro ska full­följas och vara i drift kring årsskiftet 2025­2026 för en beräknad totalkost­nad på mellan 500 och 600 miljoner kronor. Sjöfartsverket tilldelas 3,4 miljarder kronor under planperioden för nyanskaffning av två nya isbrytare då delar av isbrytarflottan bedöms vara ålderstigen. För att möta efterfrå­gan på malm och den kapacitetsbrist som finns i Narviks hamn har Luleå hamn fått klartecken för byggstart 2022­2024 för att öka kapaciteten 
i farleden. E4 förbifart Skellefteå får ökade medel med 958 miljoner kronor och Hjulstabron byggs om för 400 miljoner kronor för att underlätta överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

– Äntligen, det här har vi kämpat länge för. Det innebär att vi kommer kunna ta in längre fartyg till Mälar­hamnar, till Västerås och Köping. Det är ett rejält kapacitettillskott för åra kunder, och gör att vi kan avlasta väg­ och järnvägssystemet, förklarade Carola Alzén, VD på Mälarhamnar.

I den nationella planen finns över 100 investeringar och åtgärder som rör det svenska järnvägssystemet, bland annat investeringar i fjärrstyr­ning av järnväg, kraftförsörjning, ett nationellt tågledningssystem, ny optoanläggning för ökad kapacitet i kommunikationsnät och ny teletran­smissionsanläggning. Regeringen påpekar att de ser allvarligt på kost­nadsutvecklingen för införandet av det nya järnvägssignalsystemet ERTMS, som Trafikverket ser som den enskilt största och viktigaste sats­ningen på järnvägssidan, och väljer att mer än halvera budgeten jämfört med vad myndigheten har begärt. 15,4 miljarder kronor fördelas till utbyggnaden av ERTMS i bland annat Malmö, Hallsberg, Stockholm och Malmbanan. 

Ett viktigt, men inte överraskande besked, är att regeringen fullföljer satsningen på nya stambanor för att avlasta Västra­ och Södra stamba­nan och skapa förutsättningar för arbetsmarknadsför­storing. I planen ingår etapperna Ostlänken, den sex mil långa dubbelspåriga järnvä­gen Göteborg­Borås, Hässleholm­Lund samt planläggning för kvar­stående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Häss­leholm via Jönköping till ett belopp av 104 miljarder kronor. 

– Ett positivt besked som innebär att vi fortsätter enligt tidigare planering där vi jobbar för byggstart mellan 2025 och 2027, säger Sara Distner, projektchef vid Trafikverket för sträckan Göteborg­Borås med station i Mölndal, Landvetter flygplats och Borås.

Trafikverket avslutar just nu en lokaliseringsutredning med rang­ordnade korridorer för sträckan Göteborg­Borås och ska därefter skicka utredningen till regeringen för tillåtlighetsprövning. 

– Under hösten ska regeringen besluta vilken korridor som är mest lämplig. Parallellt med detta påbörjar vi järnvägsplanen där vi utreder den exakta planeringen. Först ut är delen Almedal- ­Mölndal, och näst på tur blir delen inom Borås kommun.

bild
Processen för nationell infrastrukturplan som bland annat innehåller inriktningsplanering, infrastrukturproposition och åtgärdsplanering.

Flera järnvägsprojekt i norr tidigareläggs

bild
Flera objekt längs Sveriges tyngst trafikerade järnväg, Malmbanan, tillförs extra medel i den nationella planen. 
bild
Enligt Sweco kommer Nya Ostkustbanan skapa minst 2100 nya jobb till enbart Sundsvallsregionen.

Positivt besked till Nya Ostkustbanan
För alla som väntar på Nya Ostkust­banan kom den nationella planen med glädjande besked. Till skillnad från Trafikverket, som föreslog fyra miljarder kronor mindre än utfallet och minst sju års försening av dub­belspårsutbyggnaden, beslutade regeringen för att fortsätta enligt den ursprungliga planen med sträckan mellan Gävle och Kringlan. Regering­en satsar nästan 10 miljarder kronor, cirka 7,5 miljarder kronor mer än vad Trafikverket föreslog, på att bygga ytterligare två järnvägsspår på Nya Ostkustbanan mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm.

– Nu påskyndar vi satsningen på fyrspår mellan Stockholm­Uppsala. Jag tror att Uppsalaborna är trötta på tåg som inte går i tid och det här kommer ge en bättre vardag för alla som pendlar, sa infrastrukturminis­ter Tomas Eneroth.

Flera järnvägsprojekt i norra Sverige tidigareläggs, bland annat intensifieras utbyggnaden av Då­va­Skellefteå på Norrbotniabanan och flera objekt på Malmbanan. Medlen utökas även betydligt för dubbelspår Maria­Helsingborg C, Västra stambanan Laxå­Alingsås och Sydostlänken som länkar samman Älmhult och Blekinge kustbana.

– Vi har noterat att projektet har fått mer pengar, men i dagsläget kan och vill jag inte uttala mig om vad det innebär för projektet. Vi är inte färdiga med analysen om vad detta innebär rent konkret, förklarar Chris Thórisson, projektledare för Sydostlänken på Trafikverket. 


– Projektet fortsätter i full fart för att ge största möjliga samhällsnytta. Just nu arbetar vi med att ta fram en järnvägsplan för ny järnväg mellan Olofström och Blekinge kustbana. Berörda kommuner och länssty­relsen har inkommit med sina ställningstaganden vad gäller val av lokalisering av den nya järnvägen, och vi ska nu framöver fatta beslut om vilken korridor som vi anser är mest lämplig. 

– Därefter kommer vi ta fram tekniska detaljkrav på hur järnvägen ska se ut.

bild
Idén med infraplanen är att styra över transporter från väg till järnväg i största möjliga mån. Bilden visar den omfattande järnvägsanläggningen i anslutning till Skandiahamnen i Göteborg. FOTO: JOHN HARDWICK

Regional kritik

Jämfört med Trafikverkets plan har regeringen tillfört ekonomiska medel till helt nya järnvägsobjekt, som Kust­till­kustbanan dubbel­spår Växjö­Räppe och kapacitets­höjande åtgärder på Mittbanan Östersund­Storlien. Regeringens fördelning av resurserna till järnvägen har även mötts 
av kritik. Region Skånes regionråd Anna Jähnke (M) anser att Skåne är förförde­lat, i Norrbotten är närings­livet kritisk till avsaknad av finansiering för dubbelspår Luleå­Boden, och Markus Ottemark, näringspolitisk expert inom infrastruk­turfrågor hos Västsvenska Handelskammaren, anser att det saknas tydliga åtgär­der mot kapacitetsbrist på järnvägssträckan mellan Göteborg och Alingsås.

– Det är närmast obegripligt att regeringen låter bli att åtgärda den enskilt största flaskhalsen i det svens­ka järnvägsnätet, Göteborg­Alingsås. Det är den enda dubbelspåriga järn­vägssträckan i landet med kapaci­tetsbegränsningar mätt över hela dygnet. Det drabbar resenärer lokalt, egionalt samt nationellt mellan Stockholm och Göteborg. Inte minst drabbas industriföretag i Mälardal­en och Norrland vars gods ska till och från Göteborgs hamn, säger Markus Otte­mark till Infrastrukturny­heter.se.

Bland Sveriges riksdags­partier råder idag oenighet kring flera av de järnvägs­projekt som regeringen har satsat på, bland annat nya stambanor, och vid ett regeringsskifte den 11 sep­tember kan den långsiktiga satsningen på järnvägen förändras.

– Det är vanligt att en
 regering vill sätta sin prägel på trans­portpolitiken genom att lägga en infrastrukturproposition till riks­dagen. Önskas andra prioriteringar och förändrade ekonomiska ramar kan de besluta om en ny nationell plan. Det återstår att se om det blir några föränd­ringar, säger Pär­Erik Westin, strategisk planerare vid Trafikverket. 

bild
Pär-Erik Westin,strategisk planerare vid Trafikverket och projektledare för den strategiska planen.